Marie Magnusson: Marie Magnusson: Vissa saker känns redan konstiga
Boken är fin. En snyggt retuscherad porträttbild på Charlotte, guldtext och sobert beige i övrigt. Lyxkänsla och det är säkert precis vad Charlotte är ute efter. Hon andas lyx och flärd. Pengar har hon ju tjänat sedan hon var barn. Långt borta känns ”arbetarklassbakgrunden” som hon återkommer till i boken.
Jag kan inte låta bli att läsa den även om jag inte är direkt intresserad av människan Charlotte. Men hon är i min ålder, vi växte båda upp i Kronoberg under samma tid. Där tar nog likheterna slut.
"Flickan från Småland” är spökskriven av Leif Eriksson och Martin Svensson som har flera liknande bokprojekt bakom sig. Jag har i skrivande stund inte ens läst halva, men det finns saker som jag har strukit under redan. Som känns lite konstiga:
Charlotte ska åka till Köplusten på Öland för att gå en modevisning. Hon är sju eller åtta år. Mamman ska ha gett henne en tjugolapp till mat. Vi snackar om 1981 eller 1982 sådär. Då fanns väl inga tjugolappar! Snabb sökning på Wikipedia visar att den första tjugolappen med Selma Lagerlöf kom 1997. Då var Charlotte 23. Jag gillar inte felaktigheter.
Charlotte beskriver hur mycket tid hon tillbringade i mammans föräldrahem Kåramålatorp och granngården Tången. Varje dag åkte familjen dit från Hovmantorp för att utfodra hästar, kor och höns:
”Vi stängslade mycket, alltså satte upp stängsel för boskapen, slog hö och redan som sjuåring körde jag traktorn själv, medan mamma och pappa gick efter och tog in höet.”
What!!!??? Hon kör traktor som sjuåring? Nuddar man ens pedalerna i en traktor när man är sju?? Eller är det en leksakstraktor hon menar? En sån där tramptraktor? Mamma och pappa går lugnt efter och jobbar?
Charlotte beskriver första mötet med sångpedagogen Sylvia Mang-Borenberg i ståtliga villan i Ingelstad. Sylvia hade en flygel. Det är nog inte vanligt hemma hos vanligt folk. Enligt Charlotte hade man på sin höjd en elorgel hemma.
”Till och med ett vanligt piano var sällsynt i Hovmantorp”.
Det måste väl ändå vara svårt att veta? Jag kan säga att jag hade BÅDE elorgel och piano hemma när jag var liten. Men jag bodde inte i Hovmantorp i och för sig.
Nåväl. Charlotte är en driftig kvinna, det har man förstått. Barndomen tog snabbt slut. Redan som tolvåring började hon tjäna kulor genom att sjunga på diverse ålderdomshem. Sedan på fester och danstillställningar. Trettonåriga Charlotte försökte se äldre ut med smink och korta kjolar. Gubbar och kärringar som blev för fulla och hävde ur sig otrevligheter.
Vilken värld för ett barn.
Också värt att nämna:
