132 placeringar mellan Markaryd och Lessebo

Ledare Artikeln publicerades

Att jämföra kommuner med varandra är lite som att jämföra äpplen och päron. Förra veckan noterades i den eniga utjämningskommitténs redovisning att Årjängs kommun i Värmland har landets lägsta skattekraft.

Vi hör kritiken från huvudstadspolitiker. "Stockholmare ska inte betala ishallar i glesbygden". Har Årjäng någon ishall? Svar nej. Hur är det med företagarklimatet? Ja, för närvarande pågår investeringar för flera hundratals miljoner i affärslokaler längs den norska gränsen i den sedan länge alliansstyrda kommunen. Det är svårt att få tag på arbetskraft. Men lönenivån i den agrara och småföretagarpräglade bygden är av tradition låga. Sjukhus, större gymnasieskola och statliga jobb får man söka efter i de större grannkommunerna. Därav den låga skattekraften. Men få kommuner lär generera staten så stora momsintäkter per capita som Årjäng med hänsyn till den enorma Norgehandeln. Årjäng är närande, inte tärande.

När Svenskt Näringsliv redovisar företagarklimatet i landets 290 kommuner talar man också om lokalt företagsklimat, inte kommunalt. Alla faktorer kan kommunerna inte själva påverka. Alvestaföretagarnas bedömningar av tåg, väg och flygförbindelser genererar kommunen en 16 plats i riket på den parametern. Naturligt för en järnvägsknut med direktförbindelse till såväl Köpenhamn som Stockholm. Tingsrydsföretagarna omdömen sätter kommunen på plats 211 i samma kategori. Infrastrukturpolitik är för övrigt främst en statlig angelägenhet. Och hur ska frågan om mediernas attityd till företagande värderas? Vad ligger i frågan?

Med detta sagt och med fler åtskilliga reservationer i fråga om urval och metod bör man naturligtvis inte förminska de kommuner som får höga betyg av företagare och höga värden i faktorer som nyföretagande och andel i arbete. Tvärtom. Alltför ofta ges bilden av att det kommunala självstyret är extremt kringskuret och att kommunpolitik mest handlar om tekniska frågor som cykelbanors sträckning. En fråga som för övrigt kan rymma väl så ideologiska perspektiv som synen på miljö, natur och stadsplanering. Undersökningen från Svenskt Näringsliv visar emellertid på stora skillnader mellan kommunerna, baserade i grunden på politiska ställningstaganden. Markaryds mycket höga placering på listan (32) beror inte på tur i lotteriet utan på ett långsiktigt näringslivsarbete. Det borde inspirera de som hamnar längre ner på listan, som Lessebo (164). Och skillnaderna beror till stor del på faktorer som är påverkbara. Det räcker inte att konstatera att många kommuner hamnar längre ned på listan som avslutas med Färgelanda kommun på plats 290.