Annons

Agera mot den dubbla bestraffningen

Arbetsmarknaden för personer som dömts för brott har visserligen aldrig varit särskilt stor. Men under senare år har den blivit ännu mindre.
Ledare • Publicerad 5 juli 2012

Utdragen ur belastningsregistret har stadigt ökat efter genomförandet av 2001 års lag som kräver att anställda i skolor och förskolor ska bevisa att de inte dömts för sexbrott.

I vissa fall är det motiverat med en kontroll av anställda. I andra fall är det som Kriminellas revansch i samhället kallar det: en katastrof.

Annons

I kölvattnet av de relativt nya rutinerna inom den offentliga sfären har privata företag följt efter. Allt fler arbetsgivare kräver nu utdrag ur belastningsregistret när de nyanställer. Hittills i år har de frivilliga utdragen ökat med 22 procent, jämfört med i fjol.

Vad händer i ett samhälle när den som dömts för ett brott och avtjänat ett straff ändå gång på gång straffas igen. Utan arbetsgivare som ser till andra värden än sin egen verksamhet breddas vägen till den kriminella karriärvägen. Särskilt allvarligt är det med lagförda unga. 15-åringen som hamnat snett får inte chansen att få rätsida på livet. Det kan också handla om missbrukare som lämnat alkoholen bakom sig, men som tio år efter ett brott blir nekad inträde in på arbetsmarknaden. Det är orimligt.

Christel Backman, doktor i sociologi vid Göteborgs universitet, som skrivit en avhandling om utdrag ur belastningsregistret är skeptisk till utvecklingen. Hon anser till och med att det är en kass strategi att begära utdrag när det handlar om barnomsorg, eftersom många som begår sexualbrott är förstagångsförbrytare.

Risken är att arbetsgivarna invaggas i en falsk trygghet. Samtidigt har lagen fyllt en viktig funktion. Bara under lagens första två år begärdes omkring 200 000 utdrag, vilket ledde till avslöjandet av 122 dömda för sex- eller våldsbrott bland sökanden inom omsorgen.

När arbetsgivaren ställer frågor om politiska åsikter, sexuell läggning eller andra närgående och ovidkommande frågor under en anställningsprocess finns de fackliga organisationerna som stöd. När någon i vuxen ålder nekas det enklaste restaurangjobb på grund av ett slagsmål mellan tonåringar för tio år sedan är det förvånansvärt tyst från de fackliga organisationerna. När parterna nu samlas för att bilda en jobbpakt för unga tillsammans med regeringen bör det även ges utrymme för den här typen av frågor.

Den dubbla bestraffningen måste upphöra.

Marcus Svensson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons