Åkesson tjänar på konflikterna

Det var vad som hände när Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson nyligen besökte Norrlands universitetssjukhus. Ett 30-tal personer protesterade med plakatbudskap som ”Inga rasister på vår arbetsplats”. En tjänstgörande läkare satte stopp för besöket.

Exempel på liknande händelser kan staplas på varandra. På brandstationen Centrum i Malmö säger brandmännen att de tänker köra i väg med bilarna när SD-ledaren kommer.

Åkesson reser just nu runt i landet för att besöka ett 60-tal arbetsplatser. I dag är turen kommen till Växjö. Information har gått ut om besök inplanerade på ett äldreboende, universitetet och ett företag. Det senare har backat ur och på äldreboendet råder det delade meningar om besöket överhuvudtaget bokats. Det tillhör också bilden, ett parti som inte förmår att organisera möten och som inte är tydliga med vad besöken innebär bidrar med att skapa konflikter.

Det finns emellertid bara nackdelar med att försöka hindra Åkesson. Vi förväntar oss av socialutskottets ledamöter i riksdagen att de under en mandatperiod ska ha besökt ett antal sjukhus. När de väl gör det förväntar vi oss också neutralitet och öppenhet, därför att det finns ett stort värde i det.

Politiserade offentliga förvaltningar tenderar att präglas av otrygghet, korruption, inkompetens och ineffektivitet. Det finns också en poäng i att låta elever möta företrädare för olika politiska partier, då det knyter an till skolans uppdrag som demokratiskt fostrande institution.

Att hindra ett folkvalt parti att besöka välfärdens verksamheter går emot viktiga principer om öppenhet och likabehandling. Det innebär att Sverigedemokraterna vinner sympatier bland väljare som annars inte lockas av deras budskap. Strategin att försöka hindra och stänga ute är därför kontraproduktiv. Och när protester hamnar i centrum av bevakningen uteblir också kritiska frågeställningar om partiets politik, som vanligen möter andra partier. Frågor som SD dessutom vanligen brukar ha svårt att svara på.

Det aktivisterna inte tycks förstå är att de väcker antipatier mot sig själva i väljarkåren, eftersom de uppfattas stå som motståndare inte bara mot Sverigedemokraterna utan mot öppenhet och rättvisa demokratiska spelregler. Det vet naturligtvis Åkesson. Möjligen är det också därför hans arbetsplatsbesök är så dåligt förankrade. Han tjänar på att konfrontationer uppstår.