Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Ledare 2009-05-19 | Uppdaterad 2009-05-18
Skolminister Jan Björklund (fp) vill införa elitklasser i teoretiska ämnen även på högstadiet, där intagningsprover ska få avgöra vilka elever som kommer in på utbildningarna.
För socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Marie Granlund är sortering en konnotation till elitklasser, återvändsgränd ett annat. Hon vill istället slå vakt om en ”sammanhållen” skola. Här finns en politisk linje att följa, där jämlikhetstanken inte bara omfattar inkomst och kapital utan också kunskap. Eleverna ska hållas samman kunskapsmässigt.
Det finns anledning att ifrågasätta den målsättningen. Varför ska duktiga elever hållas tillbaka? Svaga elever blir ju inte starkare för att de starka görs svagare. Ska talangerna i matematik av solidariska skäl läsa böcker och få uppgifter de är överkvalificerade för?
Ett axiom borde styra den svenska skolpolitiken: inga svaga elever ska lämnas efter och inga starka elever hållas tillbaka.
Kritiken mot regeringen skulle med en sådan utgångspunkt istället kunna kretsa kring kvaliteten i skolan. I en tid när de kommunala budgetarna dras åt är det också en mer relevant frågeställning.
Antagningstesten följer annars nämnda motto. För en tid sedan aviserade regeringen att de teoretiska kraven på gymnasieskolan sänks på yrkesprogrammet. Det blir mindre snack och mer verkstad, i bokstavlig mening. Samtidigt skärper man kraven för att komma in på de högskoleförberedande och teoretiska programmen. Inga skolor ska kunna locka elever genom att sänka sina krav.
I den politiken finns en bredd som bryter mot den sammanhållna skolan. Den elev som valt en praktisk utbildning får ägna sig mer åt yrkesförberedande övningar medan den som valt en högskoleförberedande teoretisk utbildning faktiskt också förbereds för högre studier.
Elitklasser är vidare inget nytt fenomen i den svenska skolan. Inom såväl musik som idrott finns också liknande antagningstester. Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund, hänvisar till amerikanska studier som visar att understimulerade barn mår väldigt dåligt i skolan. "På samma sätt som det är tillåtet att vara duktig i idrott och musik tycker jag det ska vara tillåtet att vara duktig i matematik", säger hon till Svenska Dagbladet.
När Globaliseringsrådet i sin slutrapport anger fyra områden som avgörande för Sveriges framtid är kunskap ett av dem. Om Sverige ska kunna tackla de utmaningar och de möjligheter globaliseringen medför så måste vi stärkas som kunskapsnation. Därför kan vi inte kompromissa med kraven, eller väja för behovet av spetskompetens.
Självklart måste vi ta till vara på den kunskap och det engagemang som finns i våra skolor. Tack Jan Björklund för att elever äntligen tillåts att vara duktiga, inte bara i idrott och musik, utan även i teoretiska ämnen. Alla är inte idrottsmän och alla är inte akademiker; kort sagt så är inte alla stöpta i samma form.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
