Alternativa fakta om ryska militärutgifter

Ledare Artikeln publicerades

Fredsforskningsinstitutet Sipris trovärdighet står på spel sedan det presenterat hårt kritriserade uppgifter om Rysslands militärutgifter.

 

Foto: Alexander Zemlianichenko

Det är dags för en så kallad faktakoll, igen. Den 2 maj presenterade fredsforskningsinstitutet Sipri siffror som visade att de ryska militärutgifterna på ett år minskad med så mycket som en femtedel, samtidigt som militärutgifterna generellt i världen steg med en procent. Har Moskva plötsligt givit upp sina militära ambitioner? Finns det äntligen möjlighet att äntligen se på Östersjön som ett fredens hav? En så enorm minskning torde självfallet få långtgående konsekvenser för den ryska militära förmågan.

Frågan är om inte Sipri är något för tvärsäkert när det gäller analysen av den ryska budgeten. Svenska Dagbladets Tomas Augustsson har gått igenom uppgifterna och refererar till flera experter som samstämmigt understryker att det tycks handla om tillfälliga budgeteffekter. 2016 återbetalade den ryska staten stora lån till försvarsindustrin som blåste upp utgifterna tillfälligt under året. En expert hävdar att försvarsutgifterna minskade med bara tre procent och inte med 20. Även analytiker vid den statliga myndigheten Totalförsvarets forskningsinstitutet (FOI) anser att redovisningen inte ger någon rättvisande bild. Lägg därtill att den ryska budgeten inte är så där särskilt enkel att analysera. I Moskva gäller ingen svensk offentlighetsprincip. Fredsforskarnas glädjebudskap får alltså inget stöd. Tvärtom uppmärksammar FOI att den ryska militära förmågan fortsätter att öka, även om anslagen på grund av prisutvecklingen på olja och den allt sämre ryska ekonomin inte fortsätter att öka.

Även goda nyheter måste som bekant granskas. Bilden av ett aggressivt och expanderande väst och ett militärt återhållsamt Ryssland är dessutom en del av det ryska narrativet varför det är extra viktigt att debatten och beslutsgrunderna baseras på korrekta fakta.

Sipri som inrättades av Tage Erlander har ett mycket högt anseende och har en viktig roll att spela. Det var ingen slump att det var i Sipris lokaler som det fördes hemliga förhandlingar när Nordkoreas utrikesminister besökte Sverige i mars. Forskarna som kommer till Sipri har för övrigt ett särskilt undantag i inkomstskattelagen och institutet får 25 miljoner kronor i statligt stöd varje år.

Sipris självständighet är A och O. Samtidigt verkar Sipri knytas hårdare till den sittande regeringen. Margot Wallström bytte ut den Natopositive tidigare ordföranden Sven-Olof Petersson mot förre utrikesminister Jan Eliasson. En forskare från Sipri som nyligen relativiserat det ryska militära hotet fick också av regeringen i uppgift att utreda det så kallade kärnvapenförbudet. Även ett fredsforskningsinstitut måste utsättas för granskning, som alla andra.