Amorteringskrav lär kosta

Ledare Artikeln publicerades

Det nya amorteringskravet kan leda till att välfärden minskar för resurssvaga grupper. Och ökar för redan välbeställda.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Den 1 mars börjar det nya amorteringskravet att gälla. Det säger att de som lånar mer än 4,5 gånger hushållets årliga bruttoinkomst måste amortera ytterligare en procent per år av bolånet, utöver det amorteringskrav som redan gäller. För ett hushåll med lån på 1,5 miljoner kronor ökar amorteringskostnaden med 1 250 kronor per månad.

Att amorteringskravet införs beror på en hög skuldsättning bland svenska hushåll. Något som EU-kommissionen flera gånger har uttryckt oro över. Men det är konstigt att när situationen väl ska hanteras så blir resultatet ett amorteringskrav med flera negativa effekter.

En nyligen publicerad rapport från Riksbanken visar att tillväxten i konsumtionslån har ökat kraftigt, från under 3 procent i mitten av 2016 till över 8 procent i slutet av år 2017. En förklaring till ökningen kan, enligt Riksbanken, vara att nya bostadsköpare försöker att runda amorteringskravet och bolånetaket. Det driver en del hushåll från bostadslån med genomsnittsräntor på 1,7 procent till konsumtionslån med en genomsnittlig ränta på 4,7 procent.

Det nya amorteringskravet lär även missgynna resurssvaga grupper. Den tidigare vice riksbankschefen Lars E.O. Svensson har påtalat att det främst är personer med begränsad likviditet som påverkas. Redan välbeställda gynnas däremot av amorteringskravet, då konkurrensen om dyrare bostäder går ner.

Det gör att de nya reglerna lär minska de resurssvaga gruppernas välfärd, då de tvingas köpa billigare bostäder än vad de annars skulle ha gjort. Samtidigt kan amorteringskravet öka de resursstarka gruppernas välfärd, som gynnas av prissänkningen på bostäder.

En grupp som särskilt kan drabbas av de nya reglerna är pensionärer med låga pensioner. Situationen gör att en del äldre som vill byta från en större till en mindre bostad får svårt att låna även relativt låga summor. Detta sker i ett läge när de flesta politiker är överens om att äldres rörlighet på bostadsmarknaden bör öka.

Risken är att det nya amorteringskravet bidrar till att skapa en bostadsmarknad där det blir allt svårare att göra en bostadskarriär – samtidigt som den finansiella stabiliteten i stort inte förbättras.