Anyuru har fel om Araby

Ledare Artikeln publicerades

Författaren Johannes Anyuru spär på ungdomars polismisstro i utsatta områden.

I september avslutades den så kallade särskilda polisinsatsen i Araby i Växjö. Bakgrunden var att den påfallande centrala stadsdelen listats som ett av landets 23 särskilt utsatta områden.

Insatsen tycks inte ha avslutats för att ett relevant mål var nått utan på grund av prioriteringar och ekonomi. Likväl frihetsberövades 280 personer under insatsen, 170 husrannsakningar genomfördes och stora mängder narkotika beslagtogs.

Inriktningen mot narkotikan är begriplig. Skjutningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö anses ha sin grund bland annat i uppgörelser om narkotikaförsäljning mellan olika gäng.

Narkotikaekonomin ger upphov till öppet våld, den finansierar gäng - och missbrukare begår också brott för att betala för droginköpen.

I Araby är den kände författaren Johannes Anyuru uppvuxen. Då var området lugnare, kriminaliteten lägre. Generellt sett gäller i socialt utsatta områden i Sverige - enligt Brottsförebyggande rådet - att dubbelt så många kvinnor är otrygga än i andra urbana områden.

Johannes Anyuru sprider emellertid en helt annan bild. I SVT Kulturnytt kritiserade han polisen för att inte agera mot narkotikan i ”Danderyd” medan insatserna sker i förorten. ”Ingen talar om att sätta in militär mot skattefusket i Danderyd, för att stävja narkotikabruket eller skattefusket, men det är möjligt att säga det om miljonprogrammet”.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Kriminologen Henrik Tham är som alltid ute i narkotikafrågan och för ett liknande resonemang när han mot bakgrund av narkotikainsatserna i resurssvaga bostadsområden anklagar polisen för diskriminering.

När Brottsförebyggande rådet undersöker hur de boende i socialt utsatta områden ser på polisen får de ett annat svar. Polisens kritiseras inte för att den ingriper utan för att den inte ingriper mot buskörning och bilbränder. Brottslingar må känna sig diskriminerade, den stora befolkningen gör det inte.

Att polisen griper fler för narkotikabrott i Araby än i Öjaby beror naturligtvis på den högre närvaron i det område som är utsatt. I miljonprogramsområden vistas ofta unga människor ute på gator och torg där de möter polisen. Med detta inte sagt att insatser i övre medelklassområden i dag generellt sett skulle vara tillräckliga.

Augustpristagaren är en ikon för många. Hans ord får spridning i mediaelit och i förorterna och bidrar till polarisering. Polisen beskrivs i diskriminerande termer vilket går hand i hand med bilden av att polisen använder sig av rasifierade arbetsmetoder.

Visst, m-ledamöter som talade om samarbete mellan polis och militär i förorter förstod inte konsekvenserna av vad de sade. Den psykologiska effekten skulle bli allvarlig. Invånarna skulle utpekas som fiender. Men när statsminister Löfven talade om samarbete avsåg han inte att skicka in specialförband och pansarskyttefordon till Rinkeby eller Araby.

Specialförband skulle för övrigt fungera dåligt i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Däremot är skattetilläggen på väg att höjas. Ekobrottsmyndigheten har fått ökade resurser - något som för övrigt presenterades i termer av att komma åt rika (SVT 7/9-16).

Och samtidigt är alltså insatsen i Araby avslutad. Samhällets svek mot en stadsdel som Araby består helt enkelt i att utomstående elit - politiker och opinionsbildare - tolererar en högre nivå av kriminalitet där än vad de någonsin skulle acceptera där de själva bor.