Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Ledare 2009-07-23 | Uppdaterad 2009-07-22
Idag infaller "Skattefridagen". Den första arbetsdagen på året då hela inkomsten går ner i den egna plånboken. Alla arbetsinkomster under året fram till denna dag har gått till att finansiera de offentliga utgifterna.
Det är Skattebetalarnas förening som lanserat begreppet för att påminna oss om hur mycket vi egentligen betalar i skatt. Påminnelser av denna typ behövs, för är det något område där vi tycks leva med en socialt accepterad lögn är det sanningen om skatternas verkliga storlek. Tyvärr är det så att de flesta inte alls vet hur mycket skatt de betalar. De tror att det står på lönebeskedet. Men det gör det inte.
På det vanliga lönebeskedet anges bruttolönen, hur mycket av den som arbetsgivaren betalat in i skatt och hur mycket som blir kvar till den anställde. Men det som inte står är hur mycket arbetsgivaren faktiskt betalar. För som bekant betalar arbetsgivaren också arbetsgivaravgift, vilket gör att anställd kostar mycket mer än vad hon eller han tror. En anställd som har en månadslön på 23 000 kr, kostar egentligen 30 227 kr.
Ett bra sätt att ändra på detta är att arbetsgivarna på lönebeskeden också visar hur mycket som betalats in som arbetsgivaravgift. Begreppet "bruttolön" bör omfatta hela lönen. På lönebeskedet borde det då stå:
Bruttolön: 30 227 kr
Arbetsgivaravgift -7 227 kr
Kommunalskatt -6 805 kr
Jobbskatteavdrag +1 316 kr
Nettolön: 17 511 kr
Många arbetsgivare kan göra detta redan nu. Det är en funktion som enkelt kan läggas till i de flesta vanliga lönesystem, som Agda eller Hogia. Den största arbetsgivaren i landet är staten. Med tanke på skattefrågornas centrala position i den politiska debatten vore det en stor och pedagogisk poäng om riksdagen beslutade om att alla statsanställdas löner skulle redovisas på ett öppet vis.
En naturlig fråga att ställa i sammanhanget är hur det har kunnat bli på det här viset. Varför smyger vi med arbetsgivaravgifterna? Det infördes på 1960-talet som ett sätt att finansiera utbyggnaden av socialförsäkringssystemet. Pengarna skulle kopplas direkt till pensioner och sjukkassa. Men någon boskillnad mellan statens olika pengapåsar finns idag inte. Ingen arbetsgivare kan heller låta bli att betala avgifterna. Arbetsgivaravgift borde därför rimligen byta namn till arbetsgivarskatt.
En mer öppen redovisning av löner och skatter skulle således på ett enkelt sätt bidra till att svenska folket upplystes om hur mycket skatt det verkligen betalar. Nästa steg efter detta vore att också redovisa momsen och andra konsumtionsskatter på prislapparna i butiken. Idag tror många att de bara betalar kommunalskatt på cirka 30 procent. Med arbetsgivaravgifter och moms ligger dock skattebördan på över 50 procent för en helt vanlig löntagare med en månadsinkomst på 25 000 kr.
Arbetsgivaravgiften beskrivs som om den försvinner in i statens "svarta hål" för att där bidra till "det höga skattetrycket". Den beskrivs också som om den vore en skatt som inkräktar på arbetsgivarens vinstmarginal.
"Arbetsgivaravgiften" handlar om att premierna för de anställdas sjukförsäkring och diverse andra kollektiva försäkringar på enklast möjliga sätt dras från lönen och betalas in vid källan, d v s arbetsgivaren. Den avgift som arbetsgivaren själv står för är marginell, för några år sedan var den 8 procentenheter av de 34 som arbetsgivaravgiften var då.
Skattebetalarnas förening visar på skatteuttag och hur skatter används men skulle man granska föreningens medlemmar skulle man säkert finna en rad nolltaxerare eller folk som på papperet lever på existensminimum. Inte bidrar den föreningens medlemmar till folkhushållet efter förmåga, snarare tvärtom.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
