Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2010-01-05 | Uppdaterad 2010-01-04
Var går gränsen för att hjälpa befolkningen i diktaturer? Bistånd måste förenas med krav på demokratiska reformer och mänskliga rättigheter, även om det inte alltid kan vara absoluta krav. Palestinier åtnjuter exempelvis svenskt bistånd. Demokratibistånd ges till organisationer som jobbar med oppositionen på Kommunist-Kuba. Men hur är det när en diktatur köper en tjänst som vanligen finns på biståndsmarknaden? Ett land som nekas eller inte kommer i fråga om biståndsinsatser kan nämligen ofta köpa samma tjänster av samma stat. Frågan är aktuell sedan Iran, den blivande kärnvapenmakten, köpt tjänster av Sweroad för att öka trafiksäkerheten i landet.
Nu är Sweroad inte vilket bolag som helst. Det bildades som ett dotterbolag till Vägverket för att exportera svenskt kunnande på området trafiksäkerhet, vanligen i biståndssammanhang. Med tanke på att trafiken i till exempel många afrikanska länder tar fler liv än malaria och tbc förefaller hela satsningen vettig. Ett människoliv i Iran är naturligtvis inte mindre värt än i något annat land.
Statligt utvecklingssamarbete med ett land som Iran måste det ändå finnas reservationer för. Något bistånd ges av naturliga skäl inte till regimen som hotar, förföljer och dödar sina egna medborgare. Och Sweroad fick mycket riktigt ordern sedan Världsbanken ställde in ett lån till samma ändamål efter påtryckningar från väst. Det bör stämma till eftertanke, det goda ändamålet till trots.


