Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 20 jun 2013
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 20 jun 2013
Ledare 2010-01-15 | Uppdaterad 2010-01-14
Det som kallas naturkatastrofer bör inte alltid kallas naturkatastrofer. Eller de bör i vart fall inte ha katastrofala konsekvenser för människan. Historiens svältkatastrofer har nämligen aldrig haft sin förklaring i matbrist.
Ekonomipristagaren till Alfred Nobels minns Amartya Sen har visat i sin forskning att någon svältkatastrof aldrig ägt rum i en demokratisk stat. Inte för att demokratier har bättre klimat och större skördar, utan för att inga makthavare i ett folkstyre kan negligera människor som drabbats av hungersnöd. Att två demokratier aldrig gått i krig med varandra har liknande förklaringar. Medborgarna accepterar inte orättfärdiga krig, dessutom finns i demokratin mekanismer - såsom den fria pressens granskning, som i sig motverkar den aggressivitet som ofta är förenade med diktaturer.
Ett lands statskick påverkar nu inte svängningarna i jordskorpan. Men däremot konsekvenserna av det. Haiti räknas jämte Irak, Sudan, Burma och Afghanistan, till världens mest korrumperade länder. Formellt råder en bräcklig demokrati garanterad av amerikansk militär. Och visst har framsteg skett de senaste åren. Den i utvecklingssammanhang så alltid -och oftast oreflekterat - kritiserade Världsbanken har deltagit i uppbyggnaden. EU och USA är viktiga aktörer liksom FN.
Men utrikesdepartementets rapport från 2007 vittnar mer om anarki än demokrati. Rättsväsendet är korrupt. Klimatet på fängelserna är våldsamt och de politiska fångarna många liksom också morden på politiker. Det leder till att landet drabbas extra hårt av en naturkatastrof. En usel infrastruktur försvarar skadorna, korruption och svaga strukturer försvårar hjälparbetet. Symptomatiskt nog berättar hjälporganisationen Hoppets stjärnas ansvarige för Haiti, Lennart Eriksson, att dess nybyggda skola klarade skalvet.
Ge inte bistånd till stater som inte fullt ut respekterar mänskliga rättigheter, heter det ibland. Det bör vara en huvudregel för det långsiktiga stödet. Men katastrofen förpliktigar till statligt stöd och till individuellt ansvarstagande genom de svenska hjälporganisationer som redan har kommit igång med insamlingsarbete. Att stärka den haitiska demokratin kan vara ett långsiktigt mål, på kort sikt handlar det dock om att rädda, vårda och röja. Och då är det viktigaste inte hur landet befinner sig på rankinglister över korruption eller demokrati.
Varför skickar Sverige dit folk för att hjälpa till det bör väl organiseras inom EU. Det blir ju bara stök när alla ska hjälpa till utan organisation.
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
