Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Ledare 2008-06-14 | Uppdaterad 2008-06-11
Inte en mandatperiod utan en biblioteksdebatt. Men den biblioteksdebatt som nu blossar upp är faktiskt konstruktiv.
Folkpartisten Cecilia Wikström som vanligen gör allt hon kan för att hamna i opposition med regeringens kulturpolitik har nyligen krävt en lagstiftning som ger alla elever rätt till ett skolbibliotek. Saken kan tyckas märklig. Enligt bibliotekslagen ska det finnas bibliotek i grund- och gymnasieskolan. Men den lagstiftningen reglerar bara kommunernas verksamhet och inte de fristående skolornas.
Statistiken är oklar; men enligt Dagens Nyheter har bara var fjärde friskola i Stockholm ett bibliotek. Enligt Nationella skolbiblioteksgruppen saknar fem procent av de kommunala gymnasieskolorna bemannade bibliotek. Skolorna låter istället eleverna förbättra besöksstatistiken på de kommunala folkbiblioteken. Så sparas pengar på lokaler och bibliotekarier.
Fast det är inte hela sanningen. Naturligtvis vore det orimligt att nystartade friskolor med exempelvis alternativa pedagogik skulle vara tvingade att köpa in en komplett samling av världslitteraturen. Därför finns det också statliga pengar avsatta för inköp. Men få skolor har intresserat sig för bidragen. Uppenbarligen handlar det inte bara om ekonomi utan också om bristande intresse.
Moderaten Mats Gerdau, tidigare partiets man i gymnasieutredningen, kritiserade snabbt Wikström med orden: "Spontant känns inte bristen på just bibliotek som skolans största problem. Vi har sett en internetrevolution. Att då föreslå reglering av bibliotek känns inte jättemodernt.”
Det där att sätta böcker mot IT känns onekligen en aning märkligt. Resonemanget antyder att böcker är omoderna. Att litteratur är något onödigt. Ja i förlängningen att bildning är oviktigt.
Saken är nog den att Gerdau inte vill ha någon reglering av friskolor alls i denna fråga. Den uppfattningen är han ju inte ensam om, även om de moderata kulturpolitikerna uppmärksammar i manifestet Kulturen 3.0 det problematiska i att alltfler elever saknar tillgång till ett bibliotek.
Friskolor ska inte regleras till punkt och pricka, då försvinner själva syftet med den fristående formen. Däremot är det viktigt att fokus i skoldebatten mer handlar om innehåll än om form. Hur tillgodogörs elever kunskaper i litteraturhistoria om det saknas ett skolbibliotek? Hur fungerar kunskapsinhämtning när facklitteraturen lyser med sin frånvaro? Vad är en skola utan bibliotek? Hur klarar lärare på en skola utan bibliotek att uppfylla läroplanens intentioner "Läraren skall se till att eleverna tillägnar sig bok- och bibliotekskunskap".
Är tvingande lagstiftning lösningen? Ett första steg vore naturligtvis att se över de bidrag som redan finns för att stötta friskolor som vill bygga upp egna bibliotek. Varför når de inte ut till skolorna?
I andra hand har skolorna som har bibliotek faktiskt en unik möjlighet att attrahera elever. Ty böcker är faktiskt inte omoderna.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
