fredag 10 februari 2012
fredag 10 februari 2012
Ledare 2008-09-16 | Uppdaterad 2008-09-15
Först blev hon kallad djävul av vänsterregimen i Nicaragua. Sedan vägrar socialistregeringen i Etiopien att godkänna henne som ambassadör.
Den forna svenska vänsterpolitikern Eva Zetterberg har hamnat mitt i det spänningsfält som kan uppstå när biståndsgivare sätter press på mottagarländer. Någon motivering till varför den etiopiska regeringen inte accepterat utnämningen har ännu inte getts. Men en förklaring, som nämns i tidningen Riksdag & Departement, är att Sverige riktat kritik mot de bristande mänskliga rättigheterna. Efter gatustrider för tre år sedan, då 200 personer ur oppositionen dödades, har Sverige också varit restriktivt med att teckna bilaterala avtal med landet på Afrikas horn.
Etiopien, som fram till 1974 var ett kejsardöme under Haile Sellasie, är sargat av krig och konflikter. Inte minst är läget spänt i förhållande till Eritrea som bröt sig ur landet blev självständigt i början av 1990-talet, dock efter en överenskommelse mellan de rebellgrupper som tillsammans tog makten från dåvarande marxistiska militärregimen, den så kallade Dergen. Oklarheter kring gränsdragningar och ekonomiska meningsskiljaktigheter drog dock in länderna i krig med varandra för tio år sedan. Efter fredsavtal år 2000 har läget varit mer eller mindre ansträngt. Det norska försöket att medla mellan parterna slutade med att sex diplomater utvisades förra året, med hänvisning till att Norge skulle ha agerat partiskt. Under förra året ökade också truppnärvaron vid den omstridda gränsen. Många varnade då för att ett nytt krig var att vänta.
Etiopien tillhör ett av världens allra fattigaste länder. Omkring en fjärdedel av invånarna lever på mindre än tio kronor om dagen. All mark kontrolleras av staten, vilket bromsar effektivisering av jordbruket. Men det finns hopp: Tillväxten har varit god under senare år och fattigdomen minskat. Biståndet är inriktat på att stärka den demokratiska styrningen, men omfattar också mikrokrediter, tillgång till vatten och vägar. Även utbildningssatsningar ingår. I dag går närmare 80 procent av alla barn i skola. Den svenska biståndsmyndigheten Sida bidrog under förra året med drygt 300 miljoner kronor i landet.
Den socialistiska etiopiska regimen försöker med det uppskjutna godkännandet markera att de själva bestämmer färdriktningen, men kan inte blunda för att landet är i stort behov av omvärldens hjälp. Exemplet visar att regeringen och biståndsminister Gunilla Carlsson (m) är på rätt väg genom att i än högre grad låta biståndet stimulera demokrati, marknadsekonomi och mänskliga rättigheter. Accepterar inte Addis-Abeba regimen det sändebud som den svenska regeringen har utsett kan inget vara rimligare än att utrikesdepartementet än en gång ser över insatserna.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (47 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
