Bönder på egna ben

Ledare Artikeln publicerades

Samtidigt som Lantbrukarnas Riksförbund hade riksförbundsstämma avslöjade EU-kommissionen exakt hur man vill fördela jordbruksstödet nästa budgetperiod.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Frågan är avgörande för svenska jordbrukare, något som blev påtagligt under stämman.

Finansminister Magdalena Andersson (S) var inbjuden talare och blev också utfrågad om Socialdemokraternas syn på jordbruksstödet. Partiet har nämligen aviserat att det viktigaste är att Sveriges avgift till EU inte höjs och att man därmed kan tänka sig ett minskat jordbruksstöd till svenska bönder.

Finansministern menade att jordbruksstödet innebär en god affär för jordbrukarna då det höjer värdet på arrenden och marken. Något som LRF:s ordförande Palle Borgström inte kände igen, värdestegringen hänförde han istället till dagens låga ränta.

Kanske ville finansminister Andersson (S) peka på det goda som EU bidrar med för svensk landsbygd, Socialdemokraterna är trots allt ett EU-positivt parti. Samtidigt är det förminskande att hänvisa värdeökningen i en hel bransch till strukturella bidrag. I alla fall när man som finansminister har möjlighet att påverka förutsättningarna för jordbrukarna. Svenska djurhållningsregler är något att vara stolt över men innebär också att svenska köttproducenter knappast kan tänka på export.

Kommissionen har kommit fram till att Sverige inför den kommande budgetperioden, som sträcker sig mellan 2021 och 2027 skall få ett oförändrat jordbruksstöd. I praktiken innebär det en sänkning, i alla fall om kronan skulle återhämta sig. Fokus i kommissionens förslag ligger istället på att få fart på sydliga EU-länder. Grekland, Italien och Spanien är tillsammans med Finland, Cypern, Bulgarien och Rumänien de som får ökat stöd.

Samtidigt ökas möjligheterna för Sverige och andra västliga EU-länder. Kommissionen vill ändra klassificeringen så att mer utvecklade regioner skall kunna omfattas av stöd. Det är en väl uttänkt kompromiss så länge man håller sig att inte höja jordbruksstödet till redan välutvecklade länder.

Sverige är det land i EU som betalar mest för medlemskapet per capita. Det är inte konstigt att det finns en enighet bland partierna om att inte låta EU-avgiften stiga samband med Storbritanniens utträde ur unionen. Höjda jordbruksstöd kan också ses som en väg att få valuta för pengarna. Ofta formuleras detta som att bror duktig faktiskt också borde få del av kakan.

I samband med Kommissionens budgetplan framträder ytterligare en bror duktig: Portugal. Landet har brottats med liknande problem som de andra Medelhavsmedlemmarna i EU men löst dem på egen hand. Det ledde till att landet nu skall få sänkt jordbruksstöd. Visserligen kommer nivåerna fortfarande att vara höga, men minskningen lär bli kännbar.

Bror duktig får kanske inte en del av kakan men däremot av fullkornsbrödet. Det är en långsiktigt styrka att kunna stå på egna ben. Svenska jordbruks- och djurhållningsregler tillsammans med förhållandevis lågt EU-stöd innebär att vårt jordbruk är mycket effektivt. Så länge bönder inte drivs till onödig konkurs av dessa kärva betingelser är det något att omfamna. Det gör också att nationella politiker får ett stort ansvar för jordbrukarnas öde.

Finansministerns uttalande på LRF-stämman vittnade om att hon inte har förståelse för detta. Vilket borde oroa Sveriges bönder.