Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Ledare 2012-01-13 | Uppdaterad 2012-01-12
Lunchpriser är något många förhåller sig till i vardagen. Sänkningen av restaurangmomsen är därför enkel att relatera till. Säger man 3:12 regler blir det genast svårare.
Förändringar på det området passerar därför ofta förbi i den allmänna debatten, trots skattebortfall som är vida större än för den nya lägre restaurangmomsen.
Skatteverkets generaldirektör Ingmar Hansson pekar nu på effekterna av de skattelättnader han som tidigare statssekreterare på finansdepartementet var med och drev igenom. I ett brev som Dagens Industri läst skriver han att det av "snedvridnings- och legitimitetsskäl är angeläget att inte ytterligare urholka 3:12-reglerna på det sätt som skedde under föregående skattestatssekreterare."
Vad är då 3:12-reglerna? Jo, de reglerar hur stor del av utdelad vinst en ägare till ett fåmansbolag måste ta upp till beskattning. Syftet när de infördes i början av 1990-talet var att förhindra att dessa ägare att få sina inkomster från arbetsinsatsen i företaget beskattade lindrigare, det vill säga som kapitalinkomst. Reglerna har ändrats vid flera tillfällen. Senast höjdes det belopp en företagare kan ta ut i schablonutdelning från 127 500 kronor till drygt 143 000 och då med en skatt på 20 procent.
Det belopp som beskattas med den lägre skattesatsen 20 procent har sedan 2007 ökat med i snitt 13 procent per år. Enligt Skatteverket är skattebortfallet, jämfört med om allt kapital skulle skattas som tjänst (52 procent), 13, 6 miljarder kronor. Något som innebär att 145 000 personer i snitt får 93 800 kronor i lägre skatt, enligt DI.
Bakom förändringarna finns en vilja att gynna företagande. Och visst är det rimligt att företagare som tar risker med sin egen ekonomi också får lön för mödan. Men om gapet blir för stort mellan vanliga löntagare och företagare uppstår mycket riktigt en snedvridning i skattesystemet, vilket Hansson lyfter fram.
Exempelvis blir värnskatten något anställda med högre inkomster får bära medan företagaren med hjälp av 3:12-reglerna kommer betydligt lindrigare undan. Det skapar en obalans mellan olika yrkesgrupper. Företagaren som lyckas gynnas medan exempelvis högre tjänstemän i offentlig sektor får en betydligt högre skatt. Den inhyrda konsulten med F-skattsedel tjänar större pengar än den anställde specialisten.
Att underlätta för företagande är en klok strategi. Skattetrycket är alltjämt hårt i Sverige, som trots omfattande lättnader under senare år, tillhör de länder i världen med högst skatter. Men frågan här handlar om skillnader som blir allt större. Hansson varnar för legitimitetsproblem. Det handlar om att allmänhetens förtroende för skattesystemet står på spel. Ett förtroende som måste vårdas. Sverige måste hålla ihop, och bördorna delas.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
