Budget utan berättelse

Ledare Artikeln publicerades
Foto: Claudio Bresciani/TT

En vårändringsbudget är just en vårändringsbudget där mindre justeringar av den beslutade statsbudgeten föreslås till riksdagen. Därför har ingen räknat med större reformer eller politiska förändringar i den budget som presenterades under onsdagen, även om regeringen genom att konstant tala om M/KD-budgeten som en servettskiss höjt förväntningarna på antalet förändringar som skulle komma. Men det är inte de spretiga förslagen som sticker ut - utan avsaknaden av helhet och en politisk inriktning.

 

Nu kan den S-ledda regeringens budget kallas för den den minst rödgröna någonsin. Riksdagens majoritet ligger till höger om regeringen och det jobbskatteavdrag som ingick i M/KD-budgeten sätter ramarna för hela mandatperioden. Det finns en stark majoritet för en ekonomisk politik som inte är socialdemokratisk i riksdagen. Liksom tidigare jobbskatteavdrag i efterhand har accepterats av Socialdemokraterna ser även det som trädde i kraft den första januari i år ut att bli en del av regeringens ekonomiska politik.

Kompromisser snarare än idéer färgar också det förslag som läggs fram. Därmed framstår det som att regeringen inte bara ligger till vänster om riksdagen utan också är i ofas med de frågor som väljarna ser som viktigast.

På området sjukvård - som väljarna rankar högst - finns en större åtgärd - och det är förverkligandet av den kömiljard som ingick i M/KD-miljarden och som ännu inte nått till sjukvårdsregionerna. På högt rankande området lag och ordning ökar anslagen vilket Liberalerna passar på att understryka. Men 80 procent av ökningen handlar om mer pengar till rättsliga biträden samtidigt som polisen får 232 miljoner kronor mindre. Det sa inte Liberalerna.

Eller ta äldreomsorgen - en klassisk socialdemokratisk välfärdsfråga. Där initierades ett PR-spinn för att sprida något som kan liknas vid alternativa fakta om budgeten. Socialminister Lena Hallengren (S) deklarerade i Aftonbladet på tisdagen att kommunerna får ”500 miljoner kronor mer direkt till äldreomsorgen”. Det rör sig emellertid bara om en omfördelning inom anslaget. Summa summarum tas den satsning på 310 miljoner kronor som ingick i M/KD-budgeten bort, vilket inte kan döljas genom debattartiklar och twittrande.

Just den neddragningen motiveras också av finansmarknadsminister och, av allt att döma, blivande MP-språkröret Per Bolund med att öronmärkta bidrag till kommunerna ska ersättas med generella. Det framstår som ett självmål, dels eftersom några generella statsbidrag inte höjs i budgeten, dels eftersom regeringen samtidigt återinför ett öronmärkt statsbidrag till de kommunala kulturskolorna på 50 miljoner kronor.

Så är budgeten en lista över ”satsningar” på poster som uppgår i den nämnda storleksordningen. Alla är inte oviktiga, tvärtom. Men budgeten reduceras också till signaler och till poster som ska legitimera regeringssamverkan. Samtidigt kan partierna bakom Januariöverenskommelsen nå enighet om mindre satsningar - där stödpartierna drar de längsta lotterna - medan den bredare inriktningen inte ter sig förhandlingsbar.

Det finns inget signum över budgeten. Ingen inriktning i termer av sysselsättning, ”stärkandet av staten” eller utbyggnad av välfärden. Det är ett administrerande av M/KD-budgeten som pågår och det som är denna regeringens berättelse ingår i sak inte i budgeten; nämligen utestängningen av Sverigedemokraterna.