Samhällshotet från Centern

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Mattias Areskog/TT

När företrädare för Alliansen samlas i dag för att slå fast en gemensam linje inför budgetprocessen handlar det om mer än att visa att Alliansen är värd namnet. Mycket mer. Det handlar om att undanröja ett hot mot svensk regeringsutövning under flera mandatperioder framåt. Hotet kommer från Centern.

Partiet har ju som bekant aviserat att man vill ”plocka ut” enskilda förslag till skattehöjningar i regeringens budget och stoppa dem. Enkelt uttryckt vill Centern strunta i den hittillsvarande ordningen där den typen av beslut tas som en del av ett större paket som antingen accepteras eller förkastas. Det är fråga om en tämligen skarp kovändning från Annie Lööfs uttalande bara för några år sedan om att man borde lagstifta mot sådant beteende i riksdagen.

Det vore mycket goda nyheter för Sverige om idén begravdes under dagens möte. Inte bara för sammanhållningens skull, utan för de konstitutionella konsekvenserna. Skulle den realiseras tar Sverige ett steg mot handlingsförlamning. Detta av två skäl: dels kommer naturligtvis en ny tradition etableras enligt vilken en riksdagsmajoritet alltid bryter ut vad den vill ur budgeten. Dels för att vi nu har och under överskådlig framtid kommer att ha ett treblockssystem.

Kombinationen av dessa två faktorer blir förödande för varje regering som har minsta anspråk på att uträtta något konstruktivt.

Vi kan tänka oss en rödgrön regering eller en borgerlig, det spelar ingen roll. Det kommer ändå vara en minoritetsregering. Och de två andra blocken, varav Sverigedemokraterna under överskådlig tid kommer vara det ena, kommer som av en politikens naturlag att perforera och knåda om varje budget till en minsta gemensamma nämnare mellan de två.

Huruvida Sverigedemokraternas röster kommer att benämnas som ”aktiva” eller ”passiva” är i sammanhanget helt ovidkommande. Resultatet kommer alltid bli stopp för alla impopulära inslag, om det så är skattehöjningar eller skattesänkningar eller över huvud taget reformer med udden mot något intresse eller bara inslag av oförutsägbarhet.

Oavsett vilken färg som präglar kommande regeringar; röd, rödgrön, klar- eller ljusblå, kommer det alltid att vara en de facto mittenregering eftersom den enda politik som överlever riksdagsprocessen kommer att vara mittenpolitik. Sverige kommer att styras av en permanent handlingsförlamad mittenregering vars kulör saknar reell betydelse.

Vad det betyder för allmänhetens förtroende för det politiska systemet är lätt att inse. Liksom för statens förmåga att hantera stora strukturproblem på olika samhällsområden.

Resultatet av dagens möte kan nog kallas historiskt. Men mer för Sveriges vidkommande än för Alliansens.