Dags att agera

Ledare ,
Bostadsmarknaden kräver politiska beslut för att undvika allvarliga problem men politikerna skjuter saken på framtiden.
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:
Foto:

För nästan precis ett år sedan satt företrädare för regeringen och oppositionen i förhandlingar kring bostadspolitiken. Alla lär ha varit på det klara med att det var viktiga förhandlingar men flera lär också ha vetat att man inte skulle komma fram till något meningsfullt och att förhandlingarna skulle avbrytas den 20 juni 2016.

Det innebär att förutsättningarna för bostadspolitiken förblivit de samma och att Sverige fortsätter i samma hjulspår pekar mot diket. En liten broms i form av amorteringskrav var allt man lyckades enas kring men undersökning efter undersökning visar att reformen varit verkningslös.

Mönstret bekräftas av de senaste mätningarna av bostadspriserna som forstätter att stiga. Den genomsnittliga ökningen är sju procent för bostadsrätter och nio villor under det senaste året. Prisökningen har mattats av i centrala Stockholm medan Malmös prisökning, arton procent, är högst i landet.

Förklaringen till Malmös rusande priser får delvis antas vara kommunens storköp av bostadsrätter sedan i somras. Kommunen har köpt ett antal lägenheter för att kunna hyra ut till nyanlända inför att en ny lag om etablering trädde i kraft i mars. När man började köpa upp lägenheterna sade Petra Bergquist (S) ordförande i servicenämnden att "Vår utgångspunkt är att det inte ska driva priser". I mitten på april avbröt kommunen alla pågående köp på grund av prisstegringen: "Det går inte att köpa bostäder i den omfattningen med de priserna" sade kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) som också konstaterade att det inte var meningen att göra det "svårare för Malmöbor att konkurrera på bostadsmarknaden".

Men det är inte bara ökad kommunal närvaro som gör det svårt på bostadsmarknaden. Bankernas företagskunder har drabbats av kraftigt höjda räntor. Det motiveras med att styrräntan gör att bankerna måste betala för att ha pengar hos riksbanken och att den förlusten måste täckas. Företagskunderna har noterat att privatkunderna slipper denna ränteökning och menar att det är orimligt att de skall betala för att öka den privata belåningen.

Privatkunderna har å sin sida noterat att de fyra storbankerna ökat sin vinst med över femtio procent det senaste året. Hur lyckas man med det när räntan är så låg? Svaret är att man ser till att ha en god marginal. Förra veckan presenterade Finansinspektionen siffror som visar att bankerna just nu har den högsta räntemarginalen någonsin, 1,74 procent.

Bankernas ökade vinster kommer alltså från höjda räntor för företagskunder och fler lån till privatkunder. Det finns en begränsad mängd potentiella bankkunder, både bland företag och privatpersoner. Förr eller senare börjar bankerna låna ut pengar till folk som egentligen inte borde få lån. Särskilt som bankerna tvingas betala för att ha pengar hos riksbanken och kraven på att bankerna skall ha täckning för sina lån är mycket låga.

Politikerna, gärna regeringen och oppositionen i samklang, behöver hitta effektiva åtgärder för att på ett säkert sätt kyla av bostadsmarknaden. Det handlar om att underlätta nybyggnation och om att få till en hyresmarknad som kan stå på egna ben.