Dags att se över Systemet?

Ledare Artikeln publicerades

Alkoholmonopolet i Sverige har ett starkt folklig stöd. Men om empirin inte ger stöd för föreställningen att Systembolaget fyller den roll för folkhälsan som legitimerar dess existens, kan det vara värt att att se över nuvarande ordning.

20171012 - Man handlar alkohol på Systembolaget
Foto: Isabell Höjman / TT / kod 11711
Foto: isabell Höjman/TT
20171012 - Man handlar alkohol på Systembolaget Foto: Isabell Höjman / TT / kod 11711

Systembolaget hör till de institutioner i samhället som svenska folket har högst förtroende för. Enligt en årlig mätning från Mediaakademin svarar 78 procent av tillfrågade att de har ganska eller mycket stort förtroende för Systembolaget.

Förvånande är det kanske inte. Bolaget har under lång tid varit en del av det moderna Sverige som byggdes upp i samband med folkhemmet. Personalen är hjälpsam och professionell. Det finns ett stort och varierat utbud, om du så bor i storstaden eller på landsbygden.

Många uppskattar den samhällsnytta man ser med Systembolaget; det finns en grundmurad social omtanke om dem som kämpar med alkoholmissbruk. För många borgerliga är det i dag det viktigaste skälet till att bevara det, som annars ofta kan vara skeptiska till monopol, statliga bolag och reglering.

Så pass viktig har Systembolaget ansetts vara för Sverige att det blev ett särskilt undantag när Sverige gick med i EU på nittiotalet att monopolet skulle bevaras, något som egentligen kan anses går stick i stäv med EU-lagstiftningen. Det ledde till en juridisk konflikt som slutade med att EG-domstolen kom fram till att alkoholmonopolet kan accepteras om det fyller sin funktion att skydda folkhälsan.

Det får därför sägas vara sprängstoff som levereras i en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Däri ifrågasätts vad som kan kallas för Systembolagets själva existensberättigande.

Rapportens författare David Sundén, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, drar slutsatsen att den svenska alkoholpolitiken inte fungerar och att alkoholmonopolet inte är effektivt. Han menar också att det inte finns något empiriskt stöd för tanken att monopolets avskaffande kommer leda till stor konsumtionsökning. Sundén kommer även fram till att de svenska dryckesvanorna hålls nere inte av Systembolagets existens, utan av de dyra alkoholpriserna.

För Sundén själv är därmed slutsatsen självklar: monopolet bör brytas upp genom att tillåta privata aktörer att sälja alkohol på samma villkor som Systembolaget.

Om rapporten har rätt finns det goda skäl att åtminstone se över det svenska alkoholmonopolet. Systembolagets service och utbud utgör goda konkurrensfördelar som nog skulle kunna stå sig väl mot privat konkurrens. Men det finns också skäl att gå försiktigt fram. Inte bara för att folkhälsofrågan gör det hela känsligt. Rapporten som sådan har också mött kritik, bland annat från generaldirektören för Folkhälsomyndigheten Johan Carlsson.

Huruvida Systembolaget har tjänat oss väl eller ej tvista alltså de lärde om. Men rapporten påminner ändå om att inte ta förutfattade meningar för självklara. Kanske vore det lämpligt med en statlig utredning om monopolfrågan. Om det främsta skälet till att bevara Systembolaget är folkhälsans väl, så borde den lösning främjas som faktiskt tjänar det syftet.