Dans runt pelaren

Ledare Artikeln publicerades

Socialdemokraternas turer kring den sociala pelaren är rent skamlösa.

Foto: Björn Larsson Rosvall

Nedräkningen till riksdagsvalet i höst är i gång. Det innebär bland annat att ännu mindre fokus än vanligt ligger på vad som händer i Bryssel. Det verkar vara något som statsminister Stefan Löfven (S) räknar med i alla fall.

Inför och under EU-toppmötet i Göteborg i december var han noga med att förklara att den avsiktsförklaring, den sociala pelaren, som behandlades där inte skulle innebära att makt flyttades från medlemsländerna till EU:s institutioner.

Det var inte alla som vågade tro på statsministerns ord när han talade om att det var ”väldigt tydligt” att den sociala pelaren inte skulle innebära mer makt till Bryssel. Moderaternas och Kristdemokraternas representanter i Europaparlamentet såg den stora fara som ligger i att i detta känsliga läge flytta över ytterligare befogenheter från medlemsstaterna till EU.

Sedan Storbritanniens befolkning röstat för ett utträde har dragkampen mellan de som vill montera ned unionen och de som vill montera ned medlemsstaterna genom att öka EU:s makt hårdnat. Utrymmet för en politik som erkänner unionens begränsningar och ramar har de senaste åren minskat drastiskt. Varje steg som tas i federalistisk riktning ökar trycket i den redan ansträngda gemenskapen.

Statsministern har bedyrat att den sociala pelaren, som innebär att EU utvidgar sitt kompetensområde till arbetsrättsliga och sociala frågor, inte skall leda till en maktförskjutning. Han har till och med gått längre än så. Han har avfärdat oroliga och skeptiska röster som paranoida: ”Det är en skröna som passar dem som egentligen inte vill prata om sociala villkor.”

Det gick inte ens en vecka från att toppmötet i Göteborg avslutades till att EU-kommissionen, manad av regeringschefernas positiva inställning till pelaren, beslöt att återuppväcka ett förslag om att EU skall bestämma över kvotering till bolagsstyrelser. Det tog inte en månad för Socialdemokraternas EU-parlamentariker att ställa sig bakom förslaget.

Detta ställningstagande gjordes med samma udd riktad mot Moderaterna och Kristdemokraterna som utmålas som misogyna och missunnsamma mot arbetande. Det verkar inte finnas på kartan att politiska motståndare som säger sig vilja tala om principer faktiskt vill göra det.

Principen om att den som äger något skall få bestämma över det själv borde vara en huvudregel med mycket få undantag. EU har som en av sina grundläggande och nedtecknade principer att beslut skall fattas så nära den som påverkas av dem som möjligt.

Socialdemokraterna har konsekvent avstått från att förklara hur den sociala pelaren skall kunna bli till utan att kränka denna subsidiaritetsprincip. Istället har man misstänkliggjort och förringat de som försökt värna unionens gränser och uppdrag. Och slutligen tagit ställning för att flytta makt från medlemsstaterna till Bryssel.

Det är en principlöshet som inte får glömmas bort inte ens om det pågår en spännande valupptakt i rikspolitiken.