Därför är det bostadskö i Växjö

Ledare 2010-03-11 | Uppdaterad 2010-03-10

Bostadsbrist och bostadskö. Det är fenomen som brukar förknippas med storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö, och kanske universitetsstäder som Uppsala och Lund. Där är markpriserna höga samtidigt som inflyttningen är omfattande.

Men när blott 33 lediga hyresrätter finns i Växjö är bostadsbristen ett faktum också här. Trots att de förklaringar som stundom anförs för bristsituationen i Stockholm, såsom tillgången på mark, inte är möjliga att anföra i Kronoberg.
Varför fungerar inte marknaden? Vanligen brukar efterfrågan och utbud mötas. I en stad där efterfrågan är hög på bostäder borde lyftkranarna utgöra landmärken och symboler för nybyggnation. Men så är det inte. Produktionen är låg. Trots att de privata fastighetsägarna säger att de vill bygga.
Något måste vara fel på svensk bostadsmarknad - och felet tycks vara att tala om marknad. De förklaringar som framförs i debatten om byggpriser och ineffektiva byggbolag håller inte. Att de svenska byggjättarna har befunnit sig på en närmast monopolliknande marknad är korrekt. Även den bristande konkurrensen under många år i detaljledet har drivit upp priserna. WC-stolar, parkettgolv och klinker har varit dyrare i Sverige än på kontinenten. Men de stora byggbolagen är börsnoterade. Flera befinner sig på en internationell global marknad med hård konkurrens. Det håller helt enkelt inte att förklara bristen på lägenheter i Växjö eller Stockholm genom att tala om ineffektiva bolag eller för den delen höga byggarbetarlöner.
De privata värdarna avstår helt enkelt från att bygga hyresbostäder för att det inte lönar sig. Det är den enkla förklaringen. I Sverige råder fri prissättning för kontorslokaler och affärer, medan hyrorna sätter efter nivåerna i de kommunala bolagen. Som är byggda med kommunal borgen och som inte ger någon vinst till kommunen, annat än borgensavgifter i vissa kommuner. Därför har det varit attraktivare att bygga nya bostadsrätter. Därför har hyresrätterna kommit i andra hand, eller tredje hand för de privata värdarna, medan de kommunala allmännyttiga bolagens del av marknaden bara ökat och ökat.
Det är den ena förklaringen. Den andra är att andrahandsuthyrning i Sverige är hårt beskattad. Se skillnaden mot Norge där villor vanligen byggs med en del som kan hyras ut. Så baseras villaägarens ekonomi inte bara på drömmar om värdestegring, utan också på faktiska hyresintäkter. Unga får ett första billigt boende. Och segregationen kan motverkas genom att villaområden på detta sätt öppnas upp. Ungdomar är inte dömda till evig bostadsbrist varken i Stockholm eller i Växjö.

Martin Tunström
martin.tunstrom@smp.se

Twingly Blogsearch

Kommentarer

Märkligt Tunström.

Hur kan det komma sig att det helt ok att subventionera villa byggen genom räntesubventioner
och sen rotavdrag. Vad är skillnaden om jag bygger
en bostad för att hyra ut eller att bo där själv?
Om Tunström följt med så var den första som inte ville höja sina hyror en privat ägare som tyckte att han tjänade tillräckligt. Nej jaga den trötta byggmarknaden i stället som fika bort flera timmar dagligen har själv erfarenhet då min lägenhet renoverades och frågade hur det var möjligt att deras arbetsgivare kunde godkänna dessa långa raster och hemgång fredag middag, deras svar blev vill du att din lägenhet ska bli klar så tänk till.

Postad av Smp dags för kurs för en del personal. 2010-03-11 15:33
Håller med.

Kan bara hålla med tidigare talare som det brukar heta. Varför ska jag som högskattare och boende i hyresrätt subventionera villaägare som får det ena bidraget efter det andra.

Postad av Snart farväl till alliansen. 2010-03-12 20:01
- Kommentera artikeln
- Kommentarer som RSS

Riksrevisorn på riksteatern Valuta för kulturpengarna