Demokratisk viltförvaltning

Ledare Artikeln publicerades

Kommer regeringen att ignorera riksdagen precis som den förminskat markägarnas inflytande?

Foto: MIKAEL FRITZON / TT

Regeringens ambition att ge särintressen makt över skog och mark får underkänt av riksdagen.

Vem ska bestämma över den regionala förvaltningen av rovdjur och andra vilda djur?Regeringen har haft sin linje. För nästan exakt ett år sedan drev miljöminister Karolina Skog (MP) igenom en stor förändring av sammansättningen av viltförvaltningsdelegationerna på länsstyrelserna.

Turismnäringen stärktes med ytterligare en representant. Även natur- och miljöorganisationer fick fler platser i nämnderna. Det betyder att både jägarnas och markägarnas makt minskade i delegationerna medan grupper som på olika sätt drar nytta av andras mark - även kommersiella intressen - fick ett väsentligt förstärkt inflytande över besluten i nämnden.

Maktförskjutningen i delegationerna var ett av många beslut som ökat avståndet mellan regering och bevarandeorganisationer å ena sidan och skogsbruk och jägare å andra sidan. Ett motiv till beslutet var också att miljörörelsen irriterats över att många av de politiskt förtroendevalda i delegationerna också är jägare. Den kritiken var missvisande eftersom ledamöterna svarar inför sina partier och att delegationens arbete är reglerat i lag.

För den som inte bara vill se en aktiv förvaltning av vilt utan också tror på förvaltarskapets princip av naturen var det ett bakslag. Ska mål som biologisk mångfald uppnås är en förutsättning att brukarna och ägarna av naturresurserna inkluderas i beslutsfattandet. Nu var signalen den motsatta. Skogsägarna och jägarna konfronteras med en politik där skog och mark ses som allmänna angelägenheter där inte bara legitimt folkvalda har inflytande utan också andra intressen.

Förra veckan åkte regeringen på ännu ett bakslag i riksdagen. Eftersom sammansättningen av delegationerna är en fråga som ministären själva förfogar över har maktförskjutningen aldrig prövats av de folkvalda.

Men även om regeringen inte behövde något formellt parlamentariskt stöd finns det anledning att i en principiell förändring av svensk myndighetsförvaltning åtnjuta riksdagens breda stöd. I ett tillkännagivande från förra veckan uppmanas regeringen att utvärdera den nya organisationen efter bara ett år. Det är inget annat än ett underkännande av förra årets beslut.

Därmed får frågan en djupare demokratidimension. Regeringen har ingen skyldighet att tillgodose tillkännagivanden - ett ord som för övrigt inte nämns i grundlagen - med det hör till praxis att respektera de folkvaldas beslut.

Det allvarliga är inte antalet tillkännagivanden, 41 stycken detta riksdagsår fram till den 15/12 2017 och 10 stycken 2016/17 fram till och med julafton 2016 utan om de inte följs vilket också Konstitutionsutskottets ordförande, Andreas Norlén (M), uppmärksammat.

Då urholkas auktoriteten hos ”folkets främsta företrädare”. Då urholkas auktoriteten hos ”folkets främsta företrädare”. Det gröna drevet mot jägare och oviljan att inkludera markägare i besluten är således också exempel på bristande förvaltning av demokratin.