söndag 12 februari 2012
söndag 12 februari 2012
Ledare 2009-11-03 | Uppdaterad 2009-11-03
Den informationsflod som sveper över oss tycks ha ryckt loss även grundläggande kunskaper från sina förtöjningar. Allt flyter omkring.
Ena stunden sprider svenska samhällsdebattörer myter om att hiv-viruset skapats i ett hemligt laboratorium i USA, dit 20 000 levande foster från Asien importerats för experiment. Andra stunden lanseras teorier om organiserade organstölder bland fattiga palestinier där judar håller i kniven. För närvarande sprids konspirationsteorier om att vaccinet mot svininfluensan tagits fram för att orsaka massdöd i världen.
När Da Vinci-koden släpptes av Dan Brown skrevs genast böcker som försökte reda ut vad som var fiktion och fakta i verket. Debatter arrangerades och dokumentärer skapades med motsvarande syfte. Så fick även dementibranschen ett lyft i samband med den bästsäljande romanen. Browns Den förlorade symbolen lär gå samma öde tillmötes. När skönlitteratur tas emot som det vore facklitteratur är den förlorade kunskapen ett tidens tecken.
I takt med att informationen med teknikens hjälp kontrolleras av alla blir det också svårare att nå ut med officiella budskap. Myndigheter, tidningar, radio- och tv-redaktioner, experter, partier, organisationer, utbildningsväsendet blir röster bland andra. Nya fyrar på informationshavet är Youtube, Wikipedia och flyhänta skribenter i bloggosfären. I grunden är en ökad mediemångfald positiv, men utan källkritik och pressetik ombord slutar resan i haveri. De gäller i nya sociala medier, såväl som i etablerade mediehus.
Föga överraskande visar en färsk undersökning att nästan var femte under 30 år tror att det var USA:s regering som iscensatte attacken mot World Trade Center i New York 2001, för att motivera kriget mot terrorismen. För drygt tio år sedan uppmärksammades att svenska ungdomar inte var helt säkra på att demokrati var det bästa styrelseskicket, liksom en stor osäkerhet på om Förintelsen ägt rum. Det föranledde regeringen att dra igång en statlig upplysningskampanj i landets skolor. Och så inrättades en ny myndighet: Forum för levande historia. En snabb och omfattande insats skulle åtgärda problemet, var tanken. I dag är utmaningarna än större, mot bakgrund av att ungdomar i snitt beräknas lägga sex timmar i veckan på sociala medier.
Upplysningskampanjer kan ha sina poänger. Men i grunden handlar det om en eroderad kunskapsbas som inte minst måste stärkas inom skolans väggar. Symptomatiskt nog har utbildningen formats efter en naiv föreställning om att eleverna lär sig mest om de söker sin egen information. Den klassiska kunskapsundervisningen har avfärdats som otidsenlig. Katedern har slängts ut, och bärbara datorer släpats in. Mycket riktigt är också pedagogiken den kompetens som efterfrågas i skolan, medan kraven på fackkunskaper tonas ned. Lärarrollen har förändrats från att utgöra en styrande till en stödjande funktion. Inte så konstigt då att kunskapen relativiseras och trivialiseras bland yngre. De uppmuntras att söka sina egna sanningar redan i skolbänken.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (53 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
