Varför marknadsförs inte vårdnadsbidraget?

Den mörkade familjepolitiken

Ledare 2010-09-07 | Uppdaterad 2010-09-06

Myndigheters information ska vara tydlig och lätt att förstå. Men uppdraget kan knappast vara ett maximera antalet utbetalningar i trygghetssystemen. Just därför är Försäkringskassans kampanjer, främst riktade till pappor, för att öka uttaget i föräldraförsäkringen en märklig företeelse.

Veterligen får inte familjer med rätt till vårdnadsbidrag återkommande information om hur många ersättningsdagar man kan få ut eller har kvar. Det görs uppenbarligen skillnad på familjepolitiska reformer. Vårdnadsbidraget är förvisso kommunalt, men samordnas med Försäkringskassan.

Den svenska föräldraförsäkringen är generös, och gäller upp till dess att barnet fyllt åtta år, vilket kan jämföras med vårdnadsbidragets gräns mellan ett och tre år. Ändå är det ofta vårdnadsbidraget som står i centrum för den familjepolitiska debatten.

Kritiken från socialdemokraterna utgår från att vårdnadsbidraget företrädesvis låser in invandrarkvinnor i hemmet när de istället borde ut på arbetsmarknaden. I konsekvensens namn borde väl då också föräldraförsäkringen kritiseras på samma grund. Möjligen har socialdemokraterna undvikit det av ren självbevarelsedrift. De skulle då hamna i ett läge där kvinnor generellt skuldbeläggs för att vara hemma med sina barn.

Det finns också andra skäl. Färsk statistik från Försäkringskassan visar att föräldrar till barn som är utlandsfödda använder föräldraförsäkringen i mycket låg utsträckning. Till och med för barn under ett år är uttaget litet; 42 procent av föräldradagarna ersätts inte. För fyra- och femåringar är det 58 respektive 61 procent av antalet lediga dagar som brinner inne. Det visar en genomgång av Göteborgs-Posten.

Integrationsminister Nyamko Sabuni (fp) önskar möjligen att hon tagit del av de siffrorna innan hon gick ut med förslaget att minskad möjligheterna till föräldraledighet för utlandsfödda barn. Hon har tidigare sagt att det är orimligt att föräldrar till barn som är fyra eller fem år när de anländer till Sverige får ut full föräldraledighet.

Men några tecken på överutnyttjande finns alltså inte. Så är också grundersättningen låg för den som saknar inkomst eller har mindre inkomster. Frågan handlar mer om ekonomi än brist på information.

Den stora förändringen inom familjepolitiken är det dock inte Sabuni som står för, utan de rödgröna partierna. Trots att frågan om föräldraförsäkringens utformning inte nämndes i den samlade oppositionens valmanifest är det ingen hemlighet att alla rödgröna partier vill öka kvoteringen i försäkringen, för att få ett mer jämställt uttag. Det enda man inte är överens om i dag är hur stor andel av föräldraförsäkringen som ska låsas till respektive förälder. Att försäkringen skulle lämnas orörd under nästa mandatperiod ter sig därför orealistiskt.

Vad är då lösningen för de föräldrar som inte kan eller vill dela upp föräldradagarna lika mellan varandra? Även här styr ekonomin. För många blir kortare ledighet med barnet ett alternativ. Och för de mammor som vill amma lite längre har vänsterledaren redan filat på svaret; bröstpump.

Vi ser redan fram emot Försäkringskassans nya kampanjuppdrag.

Marcus Svensson
marcus.svensson@smp.se

Twingly Blogsearch

Disqus

Riksrevisorn på riksteatern Valuta för kulturpengarna