måndag 15 mars 2010
måndag 15 mars 2010
Ledare 2009-10-10 | Uppdaterad 2009-10-09
Är Barack Obama en fredens man? Som i enlighet med Alfred Nobels testamente ”verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående arméer samt bildande och spridande af fredskongresser".
Att den norska nobelkommittén är aktivistisk i sitt val av fredspristagare är ingen hemlighet. När Al Gore och IPCC fick priset 2007 ökade trycket i klimatfrågan. När Carlos Felipe Ximenes Belo och José Ramos-Horta fick priset för arbetet med en fredlig lösning i Östtimor blev priset i sig en bidragande orsak till landets självständighet. När Yassir Arafat, Shimon Peres, Yitzhak Rabin fick fredspriset tillsammans fanns förhoppningen att skapa en fredlig lösning mellan israeler och palestinier.
Fredspriset kan vara en belöning för insatser som lett fram till fred. Men det är inget ovanligt att fredspriset får spela en aktiv roll i pågående konflikter. I den meningen är årets pristagare inget undantag. Med valet av Barack Obama visar nobelkommittén att fred också är något som kan tvingas fram militärt genom de ansträngningar USA nu gör i Afghanistan. Men det är också ett erkännande av en strategi som bygger på ökad diplomati och förbättrade relationer mellan människor och mellan länder världen över.
Det är det förändrade tonläget från Vita huset Obama belönas för. Löftena är många, och förhoppningarna stora, men resultaten är alltjämt få och små efter de förvisso korta nio månader han suttit som president i USA. Kritiken som kan riktas mot den norska nobelkommittén är att Obama fått priset något tidigt. Å andra sidan går det inte heller att uppmärksamma personer som långt bakåt i historien haft betydelse på fredsområdet. Då förlorar fredspriset aktualitet och därmed också den betydelse det har i dag.
Årets fredspris kan också ses som en kritik av den tidigare amerikanske presidenten George W Bush, som var den som invaderade såväl Irak som Afghanistan i kriget mot terrorismen. Bush talade om ondskans axelmakter, medan Obama nu säger att Amerika kommer att sträcka ut handen till den som öppnar sin knutna näve. Men båda presidenterna har trots de semantiska olikheterna det gemensamt att de stått och står bakom militära operationer i syfte att skapa förutsättningar för en demokratisk utveckling i de forna diktaturerna. Obama fullföljer det Bush inledde.
I frågan om nedrustning har det skrotade missilprogrammet i Europa nämnts, vars planerade tillkomst inte minst provocerade Ryssland. Men Obamaadministrationen lägger nu istället grunden till ett nytt och större missilförsvar med helt annan kapacitet. Om detta har det talats mindre. Likväl tillhör det bilden av Barack Obama. Det visar att den öppna handen snabbt kan knytas.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (28 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
