Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
onsdag 23 maj 2012
Ledare 2012-02-07 | Uppdaterad 2012-02-07
När frågan är inkomstskillnader i Sverige är platsen Södra Vätterbygdens Folkhögskola i Jönköping som erbjuder en magnifik utsikt över staden.
Så är tämligen legitima inkomstskillnader kanske något lika historiskt svenskt som den folkrörelsedrivna skolan. Jämlikhet tycks vara ett värde som inte bara har Socialdemokratiska rötter, utan har ett ursprung i det gamla lutherska enhetssamhället.
Det var någon månad sedan SNS presenterade sin välfärdsrapport om inkomstskillnader - tidigare kommenterad på ledarplats - och tiden har erbjudit forskarna utrymme för reflektion. Professor Anders Björklund säger försiktigt att de sammanpressade inkomstskillnaderna i början av 1980-talet inte är så eftersträvansvärda. Det hade gått för långt. Mer djupgående ideologiska slutsatser än så ville vetenskapsmannen inte delge åhörarna.
I rapporten konstaterades att de växande skillnaderna inte handlar om löner utan om kapitalintäkter. Det har spekulerats i att reavinster på bostäder eller aktier är förklaringen. Så blir boendekarriär viktigare för privatekonomin är yrkeskarriär. Vem kan spara ihop reavinsten på bostadsrätten på lönearbete?
Men forskarna diskuterar i ett annat svar. Löner redovisas i dag som intäkt av kapital. Så blir skatten lägre för den som har möjligheten att lägga in sina pengar i ett eget bolag för att slippa betala den höga värnskatten. Det är inte oproblematiskt. Försvarare av den högsta marginalskatten måste inse att den slår snett. Vissa kan planera bort skatten med 3:12 bolag eller som Sacos Gunnar Wetterberg uppmärksammat inköp av skogsfastigheter. Andra, allmänläkare, rektorer och kommunala chefer får snällt betala skatten. Vi får en grupp som tjänar mycket pengar, en annan som betalar mycket skatt. En annan dimension är att en sänkning av värnskatten inte får förväntade effekter eftersom stora grupper redan planerat bort skatten.
SNS-utredningen visar att toppen har dragit i från. Skillnaderna mellan merparten av löntagarna har inte ökat nämnvärt. En närmare titt i studien visar också att utbildningspremien - alltså löneökningen för ett utbildningsår - är fortsatt jämförelsevis mycket låg i Sverige. Bakom den statistiken döljer sig högutbildade gymnasielärare och sjuksköterskor, präster och musiker som inte fått uppleva det tvivelaktiga nöjet att betala de högre marginalskatterna. The "squeezed middle" - den pressade medelklassen var för övrigt också årets ord i Storbritannien 2011.
Något måste vara fel. Senaste veckorna talas det åter om klass, om safarin och social oro - trots att inkomstskillnaderna i Sverige fortfarande alltså är bland de allra lägsta i hela världen. En något ökande barnfattigdom - enligt undersökningen - och en omfattande migration ger oss inte nycklarna för att förklara skeendet. Som undersökningen visar har välståndet också ökat för alla grupper.
Svaret ser ut att vara boendesegregationen. Som kulturgeografen Michael Gentile skriver på Newsmill måste den förklaras utifrån andra faktorer än just skillnader i inkomst. Det är till exempel hur bostadsbeståndet ser ut. Vilken möjlighet till ägande av den egna bostaden som finns. Där och inte genom att pressa samman medelklassens löner finns nycklar till kommande välfärdsreformer med en social profil.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
