Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2011-05-28 | Uppdaterad 2011-05-27
Det har kallats röstfiske i grumliga vatten och ett uttryck för främlingsfientlighet. Det handlar om förslaget om ett språkkrav för medborgarskap, som Folkpartiet drivit men på senare tid tonat ned.
Språkkrav är inte särskilt unikt om man tittar sig omkring i världen. Ett sådant finns till exempel i länder som Storbritannien, Nederländerna och Frankrike, liksom i våra grannländer Finland, Norge och Danmark. Listan kan göras ännu längre. Det är också vanligt med krav på samhällskunskap. I vissa länder krävs även en lojalitetsförklaring, som i Grekland och Italien.
I en Timbrorapport konstaterar statsvetaren Andreas Heinö Johansson att det under senare år skett en betydande harmonisering i fråga om medborgarskapslagar mellan de europeiska staterna. Sverige framstår mer och mer som ett unikt land i jämförelse. I Sverige ställs inga av ovan nämnda krav.
Det också relativt enkelt att få svenskt medborgarskap. I praktiken krävs inget mer än fem års vistelse i Sverige. I rapporten Vem ska få bli svensk medborgare konstaterar Heinö Johansson att svensk identitet kommit att handla om etnicitet och kultur snarare än medborgarskap.
Det är lätt att hålla med om det beklagliga i det. Men varför då ett språkkrav? Heinö Johansson har ringat in fyra olika vägar att stärka medborgarskapet, med utgångspunkt i de förändringar som skett i andra europeiska länder. Det handlar om krav på språk, medborgarkunskap, värderingar och ceremonier.
Värderingar utesluter han, men anser däremot att de övriga varianterna utan större reservation är kompatibla med grundläggande liberala principer. Det är också en fråga om hur kraven formuleras.
Att stärka medborgarskapet skulle kunna innebära en väg bort ifrån den informella uppfattningen om vem som är svensk. Medborgarskapet är ju blint i fråga om etniskt ursprung och religiös tillhörighet. Tanken är alltså att vi ska börja se varandra som medborgare och inte som representanter för ett identitetskollektiv.
Vad händer då när medborgarskapet har en låg status? Det för med sig att en invandrare får räkna med att fortsätta att bli betraktad som, och kallas, just invandrare, även efter att han eller hon har blivit svensk medborgare. Det uppstår också en minskande vilja hos invandrare att naturaliseras.
Det räcker med att ta en titt på närmsta Korpen-liga för att förstå vad han pratar om. Idrottsföreningar som fungerat som mötesplatser för individer ur alla samhällsskikt och med olika bakgrunder formas i dag utifrån etnisk tillhörighet. Det finns ett allvar i den leken som inte ska underskattas.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA