fredag 03 september 2010
fredag 03 september 2010
Ledare 2008-12-01 | Uppdaterad 2008-11-28
Hur tar sig en borgerlig kultursyn uttryck? Kanske som i London, där den konservative borgmästaren Boris Johnsson presenterat sina kulturpolitiska strategier. En amnesti ska utlysas. Inte för illegala vapen, som annars är brukligt, utan för musikinstrument som samlar damm hemma i skåpen.
Johnssons nya kulturchef Munira Mirza låter också hälsa via the Guardian att kulturen har ett värde i sig själv och inte är värdefull på grund av dess sociala och ekonomiska konsekvenser, vilket för tankarna till svenska kulturpolitikers förkärlek till genusperspektiv och mångkulturår.
Mirza riktar också hård kritik mot den tidigare kulturpolitiken, som utgick från en omvänd snobbism, en som hon uttrycker det ”överdriven användarvänlighet” där ungdomar bara förutsätts ha förmåga att tillgodogöra sig hiphop, nya medier och film. Nu blir det istället mer av teater, balett och opera. Så knyter kulturpolitiken an till ett klassiskt bildningsideal och bort från "jippon" vid Trafalgar Square. Här kan dras en parallell till den socialdemokratiske riksdagsledamoten Luciano Astudillo, som i dagarna gick ut och kritiserade kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth för att inte se dataspel som en viktig del av det svenska kulturlivet. Vilken katastrof, har man lust att utbrista.
I samband med att den statliga kulturutredningen lämnar över sitt betänkande till regeringen i början av februari nästa år har den svenska borgerliga regeringen en chans att sätta ett eget avtryck i kulturpolitiken. Förväntningarna inom kultursfären är höga, inte minst på grund av att innehållet än så länge är höljt i dunkel. Mycket lite har läckt ut från utredningen, trots att den varit i kontakt med mer än tusen personer genom möten och samtal i olika former. Men det är nog inga låga odds på att 1974 års nationella mål om ”att motverka kommersialismens negativa verkningar” blir kvar. Hur skulle det då bli med de omhuldade dataspelen? En kulturyttring som för övrigt i allt högre grad förknippas med risker för hälsa och socialt liv.
En annan utredning på kulturens område, som fått mindre uppmärksamhet än vad den förtjänar, kommer från Handelshögskolan i Göteborg. Det är doktorerande John Armbrecht som med professor Tommy Andersson som funnit ett annorlunda sätt att räkna på kulturens värden. Även om kulturen sägs vara en tillväxtmotor stannar ofta beräkningarna vid kringförsäljning av ett arrangemang, som antalet hotellnätter eller restaurangbesök. Här har forskarna istället låtit sig inspireras av miljöekonomin inom vilken man räknar med att det finns ett värde i att ha tillgång till något, som nationalparker eller promenadstråk.
Exemplet i studien är konserthuset i Vara, som firar femårsjubileum i år. När kulturupplevelserna värderas visar sig konserthuset gå med stora överskott. Även i gruppen ”icke-brukare” värderas huset högt. Det senare är särskilt intressant i en tid då det individuella valet allt som oftast står i centrum. Att ha tillgång till en teater, ett konserthus eller varför inte en nationalscen som Dramaten har ett värde i sig, även om man inte besöker dessa kulturinstitutioner. Det är en konstrast till en kultursyn som utgår från att utbudet ska styras av efterfrågan och ett perspektiv som det bör finnas utrymme för i en ny statlig kulturpolitik.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (38 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
