Annons

Det ansvarslösa arvet

Fokus på genetiskt arv får konsekvenser för dagens föräldrar.
Publicerad 1 augusti 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det verkar vara omöjligt att som småbarnsförälder slippa utsättas för skiftande sanningar och trender. Mycket bygger säkert på den pendelrörelse som kommer av förhållandet till barnets mor- och farföräldrar. Mitt bland plastbantning, tygblöjor och bärsjalar finns en någorlunda fast punkt: nyblivna föräldrar tar spjärn emot och inspiration ifrån sin egen uppväxt.

För närvarande tycks pendeln ha fastnat i sitt yttersta läge i rörelsen mellan arv och miljö. Dagens småbarnsföräldrar lever i en föreställningsvärld där det genetiska arvet har primat. Forskning har visat att mer av vår karaktär beror på genetik än man tidigare trott.

Foto: Hasse Holmberg/TT
Annons

Detta får konsekvenser för hur vi ser på föräldraskapet. Till en början blir valet av partner viktigare, eller kanske snarare mer cyniskt. I dagens snabba dejtingvärld kan en flitig app-användare avfärda hundratals potentiella partners på bara någon timme. Att passa ihop behöver inte handla så mycket om förmågan att skapa en skyddande hamn för växande barn utan mer om vilka fysiska och psykiska drag man vill kombinera eller associera sig med.

Budskapet är en befrielse. Professorn i klinisk bakteriologi Agnes Wold är en av dem som vill att dagens föräldrar och framför allt mödrar skall kunna slippa bära ansvarsbördan för barnens välmående. Hon vänder sig mot teorin om att barnens första år är avgörande för deras anknytning till föräldrar och omvärld:

Betoningen på det genetiska arvet passar också in i ett samhälle där normer blivit mindre gemensamma. Det speglar vår postmoderna tid där vi tycker oss klara av att leva utan en gemensam bild av rätt och fel.

Den tekniska utvecklingen och samhällets framåtskridande ser ut att göra personlig moral överflödig. Regeringen presenterade igår en kommande utredning om att göra föräldralagstiftningen helt köns- och antalsneutral. Samtidigt skall barnets bästa vara en ”självklar utgångspunkt” för lagändringarna. Men vad innebär det i ett samhälle där barnens välmående anses vara ett resultat i första hand av genetik?

Om uppväxtmiljön inte spelar någon roll lär regeringen knappast komma fram till att det finns hinder för att exempelvis tre eller fyra personer skall räknas som föräldrar till barnet. I en ironisk vändning kanske man får sätta sitt hopp till just genetiken för att barn skall kunna hävda sin rätt till sina biologiska föräldrar.

Jacob SidenvallSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons