Det börjar SD-knaka i LO

Ledare

 

I Demoskops senaste mätning är Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna lika stora. Det är illa för ”det statsbärande partiet”. Men det som sannolikt sätter än större skräck inte bara i partihögkvarteret utan även i LO:s ledningsstab är något annat. Det är opinionsföretagets Novus siffror från vecka innan. De visar nämligen att Sverigedemokraterna är det största partiet bland män. 26,6 procent av alla män skulle rösta på Sverigedemokraterna om det vore val i dag. Motsvarande siffror för Socialdemokraterna och Moderaterna är 22,4 procent respektive 22,1 procent.

 

Det är alltså en marginal med råge till och med. När det gäller kvinnor ligger Sverigedemokraterna klart sämre till, men även där märks en framförflyttning jämfört med för några år sedan.

Foto: Adam Ihse/TT

Men det där med männen är intressant. För det handlar i hög grad om män som tidigare varit socialdemokrater. Det är i LO-kollektivet det rör på sig.

I senaste riksdagsvalet röstade enbart fyrtioen procent av LO-medlemmarna på Socialdemokraterna, trots den mest intensiva övertalningskampanjen mot de egna medlemmarna i LO:s historia. Det var en tillbakagång med tolv procentenheter på fyra år. Sverigedemokraterna fick tjugofyra procent, en kraftig ökning.

I april i år genomförde LO en intern opinionsundersökning. Då hade Socialdemokraterna stöd enbart av 32,2 procent och Sverigedemokraterna stigit till 26,5 procent.

LO kommer med all säkerhet fortsätta att ösa pengar på att hindra utvecklingen. Problemet är att trenden verkar fortsätta oavsett. Och det kommer att få konsekvenser.

LO är fundamentet i den socialdemokratiska maktstrukturen. Det handlar inte bara om direkt finansiering utan även om personellt stöd och aktiv politisk samverkan inom opinionsbildningen. Samtidigt är det där man hittar ett överflöde av väljare till Sverigedemokraterna. Det är en krissituation.

Hela tanken på att LO skall vara en gren av ett politiskt parti är förstås en tanke från en svunnen tid, men LO har på ett hårdhänt sätt lyckats fredad den. För några år sedan tog sig en lokalavdelning för att välja en kristdemokrat till ordförande. Det blev utan omsvep ett nej från LO:s ledning.

Nu öppnar sig en utveckling i vilken det bara är en tidsfråga innan man får höra om avdelningar som vill välja sverigedemokratiska ordföranden. Vad tänker LO:s ledning göra? Tänker man utesluta avdelningar på rad eller har man hittat på en mer sofistikerad form av ”brottsbekämpning”? Vilka konflikter pågår redan i det tysta som man lyckats hålla utanför allmänhetens kännedom?

Kärnan handlar förstås om legitimitet. Redan i dag är det svårt för LO:s lojalt s-märkta ledning att försvara kopplingen till ett parti vars sympatier inte räcker över femtio procent bland medlemmarna (eller borde vara svårt, om medier någon gång pressade dem). Men om ett annat parti dessutom växer sig starkare i absoluta tal, då börjar hela konstruktionen att lukta riktigt illa.

Det kommer inte bli lätt för LO-nomenklaturan att hantera framtiden. Och det kommer inte bli vackert att se den försöka.