Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
Ledare 2011-06-24 | Uppdaterad 2011-06-23
Med Sverigedemokraternas intåg i riksdagen har en märklig debatt kommit att utspela sig om vad som är svenskt. Nu när vi firar midsommar dansar vi ringdans omkring majstången, äter matjessill och tar oss kanske en liten därtill. Ursvenskt, eller hur?
Hur ställer vi oss då till det besynnerliga faktum att sången Små grodorna ursprungligen är en fransk militärmarsch? Majstången kom till Sverige på 1500-talet, sannolikt från Tyskland. Matjesill är en holländsk uppfinning.
Sverigedemokraterna har i olika sammanhang utropat sig till det svenska kulturarvets försvarare, vilket har gjort att många som faktiskt ägnar sig åt gammal folklig kultur skruvar på sig obehagligt och känner sig tvungna att gå i polemik. Vår folkdanser är inte alls svenska, säger de. Schottis kommer från Skottland. Polska kommer från Polen. Hambo kommer från Hamburg.
Problemet med det sättet att resonera är att det ger Sverigedemokraterna vatten på sin kvarn. Partiet hävdar att etablissemanget bara bryr sig om mångkultur och konsekvent nedvärderar allt som är ursvenskt. Och det stämmer ju onekligen om man inte vill erkänna att hambo är en genuin svensk folkdans.
Felet som Sverigedemokraterna och många av deras motdebattörer gör är att båda sidor utgår ifrån att vad som är svenskt bara kan bestämmas av dess ursprung. Båda menar att endast det som har fötts fram i Sverige, och är unikt för Sverige, är svenskt.
Ett annat sätt att se på saken är att hävda att allt är svenskt som svenskarna har gjort till sitt. Det är ingen udda tanke utan en korrekt beskrivning av hur vårt kulturarv faktiskt har utvecklats. Det har aldrig funnits ett Sverige som för länge sedan till hundra procent var svenskt och som sedan kommit att blandas upp, som både Sverigedemokraterna och deras vedersakare tycks tro. Kulturarvet ska snarare ses som ett byggnadsverk där vi lägger till och drar ifrån seder efter behag.
Matjessill är idag en mycket svensk maträtt eftersom den äts och älskas av svenskarna. Den var inte svensk från början, men är det nu. Majstänger finns på flera håll i Europa. De är inte unika för Sverige, men är sedan länge en omistlig del av det svenska kulturarvet. Militärmarschen Chanson de l’Oignon kom till i Frankrike under Napoleon, men har fått en ny text, och har omvandlats till en av de mest exotiska svenska seder som finns – ringdans med immitation av hoppande grodor. (Marschen finns att lyssna till på Youtube.) En utländsk sed blir svensk när svenska folket gör den till sin. Det är så själva svenskheten skapas.
Stefan Olsson



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (37 ST.)
ANNONSERA