Det räcker inte att 85 procent gynnas

Ledare Artikeln publicerades


En förändring i egenföretagares sjukförsäkring i juli förra året har haft tämligen omfattande konsekvenser. Enligt Sveriges Radio har antalet sjukskrivningar bland företagarna halverats sedan förändringen, som innebar att de har minst sju karensdagar, trädde i kraft. I jämförelse har anställda bara en.


Innan förändringen kunde egenföretagare också välja att ha från en karensdag upp till 30, sjukförsäkringen blev naturligtvis billigare ju fler karensdagar man valde att ha. Men sedan drygt ett år har regeringen valt att införa förändringen som innebär ett golv på sju dagar, och ett tak på 90.

Av den stora förändringen i antalet sjukskrivningar kan man anta att färre har råd att vara sjuka, helt enkelt. Det finns ett högriskskydd kopplat till sjukförsäkringen som gör att en person inte har någon karens vid det sjätte sjuktillfället, om de övriga fem tillsammans har uppgått i minst 21 dagar. Men för de som inte hamnar i den kategorin men ändå är sjuka relativt ofta, innebär förändringen en förlust. Antalet egenföretagare som har råd att stanna hemma i sju dagar utan ersättning kan inte vara många.

Men så finns ju också anledningen till att regeringen införde förändringen överhuvudtaget. Majoriteten av alla egenföretagare tjänar ekonomiskt på förändringen. Avgiften för sjukförsäkringen har minskat med ungefär 1800 kronor varje år. Det är ingen jätteskillnad, men det är en skillnad som gör ett positiv avtryck i ekonomin för de allra flesta. 85 procent av Sveriges egenföretagare är nämligen sjuka så sällan att förändringen enbart är till det positiva.

Samtidigt finns en grupp som har förlorat på förändringen. Därför är det märkligt att valmöjligheten att välja bara en karensdag mot en högre kostnad inte har funnits. Ett sådant alternativ är ju mer än rimligt. Det räcker inte att majoriteten får någon tusenlapp mer i kassan varje år om det finns ett antal som klarligen missgynnas, och till synes helt i onödan.

Riksdagen har föreslagit att regeringen ser över förändringarna och dess konsekvenser. Redan har det blivit klart att regeringen kommer föreslå att antalet obligatoriska karensdagar minskar.

Reformer som syftar till förbättring införs sällan utan att behöva kompletteras eller förändras. I det här fallet har regeringen brustit i att kommunicera de positiva följderna av förändringarna för den berörda gruppen. Samtidigt är det viktigt att regeringen tar den rättmätiga kritiken på allvar och inför de förändringar som behövs för att inte bara 85 procent ska gynnas.


Johanna Sturesson