Det stora dramat 2018

Ledare ,
Tomas Tobé (till höger) på Moderaternas valvaka i Stockholm.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Tomas Tobé (till höger) på Moderaternas valvaka i Stockholm.

En sak i taget. Orosmolnen eller strålljusen, beroende på vem man frågar, må ha blivit radikalt mer framträdande nu då dagen efter valet gryr. Alla visste att det skulle vara ett väsentligt nytt och på många sätt ojämnare landskap som öppnade sig tionde september, frågan var bara exakt hur det skulle se ut.

Så jublen och klagoropen är nu högre än på länge i Sverige. Ett ödesval leder till känslostormar. Men oavsett vilka utmaningar, som det så vackert heter, som Sverige nu möter, är det ett valresultat som sticker ut på ett mer dramatiskt sätt än andra och det är Socialdemokraternas. Partiet har inte kraschlandat på det undergångsartade sätt som flera mätningar har visat. Men det är ett tapp som är stort nog att kallas historiskt.

Det här nederlaget har prognosticerats länge, och därför kanske det kommer att vara svårt för många att fullt ta in den faktiska innebörden av det skedda. Till det hör att en yngre generation inte har samma minne som äldre av ett Sverige så totalt dominerat av ett stort orubbligt parti. Men desto viktigare att påminna om att det är ett parti som under ett skede var så starkt att det höll på att driva Sverige till att bli en de facto enpartistat. Ett parti vars credo var maktinnehavet i sig och för det ändamålet begagnade en pseudokorporatistisk struktur som sträckte sig över praktisk taget hela samhället.

Det partiet finns inte längre. Detta val var den sista stöten som fällde jätten. Nu är det ett normalt och därmed ett nytt socialdemokratiskt parti som darrande försöker resa sig. Den situationen har inte förekommit i svenskt mannaminne.

Tanken att Sverige skulle ha behövt ett så kallat statsbärande parti för att säkerställa ordning och reda har aldrig varit sann. Tvärtom, Socialdemokraternas oproportioneliga inflytande på samhället har varit genuint skadligt. Nu är det borta. En osund politisk kultur har lämnat människors kollektiva medvetande och vädrats ut genom det nu öppnade fönstret. Därmed är ett avgörande hinder avverkat för att kunna gå i närkamp med landets problem, ekonomiska, sociala och politiska.

Det är det stora dramat i valet 2018. Andra dramer är onekligen också för handen. Framför allt förstås Sverigedemokraternas framgång och moderaternas tillbakagång. Men vid en distanserad skärskådan framstår Socialdemokraternas förlust vara den händelse som kommer att föra historikernas pennor vid första raden.

Därför: En sak i taget. Först och främst konstaterar vi att det i grund och botten är något mycket bra som just har skett. Sedan förhåller vi oss till resten.