Dramatisk stiltje för Sabuni
Sommarstiltje verkar råda även i opinionen. Åtminstone om man skall tro opinionsföretaget Demoskop vars mätning Expressen presenterade i går. I princip har inget partipolitiskt ägt rum i svenska folkets huvuden under augusti månad. Det kanske är sunt. Riksdagen är stängd och folk antas ha det lugnt och skönt.
Ledare
Alla förändringar som noteras av Demoskop är inom felmarginalen. Inga av de upp- och nedgångar som framträder behöver vara ”på riktigt”. Det är sällan ett sådant faktum lyfts fram särskilt högt eftersom det onekligen förtar den lilla dramatik som kan ha skymtat men det behövs ofta påpekas.
Men visst går det att dra slutsatser. Liberalerna backar till 3,7 procent och Sverigedemokraterna stiger till 18,4 procent. Så det är åtminstone sannolikt att Liberalerna har problem med riksdagsspärren, liksom att Sverigedemokraterna mår bra relativt sitt valresultat.
För Liberalerna är det icke-uppgången som är dramatisk. De inre slitningar som vårens partiledarstrid ledde till tänktes ju få sin lön i en nystart i ett uppsving i opinionen. En sådan effekt märks trots allt efter de flesta partiledarval.
Men inte i liberalernas fall. Nyamko Sabuni har helt enkelt inte slagit igenom. Och enligt gängse medielogik är det för sent i den meningen att nyhetens behag är överståndet. Vanligtvis vidtar en åtminstone kort smekmånad med väljarna direkt efter en ny partiledares tillträde.
Undantag finns förstås, som med Ebba Busch Thor. Hon fick sitt publika genombrott i så att säga sista minuten, precis före senaste valrörelsen. Skillnaden var att hon inte bara var något nytt utan också företrädde en ny politisk hållning.
Sabuni gör det inte. Hon har i praktiskt taget varje enskild del där hon kunde förväntas leda in partiet på ett nytt spår lämnat försäkran om motsatsen. Det finns mycket litet Sabuni har att erbjuda i termer av förnyelse efter att hon har sagt sig vilja hedra den med regeringen ingångna Januariöverenskommelsen. Busch Thor kunde riva upp Decemberöverenskommelsen men Sabuni har inte motsvarande mandat.
Därmed är det så att säga slut på ammunition. Och det är svårt att se att dagens politiska landskap bara sådär skulle ha en naturlig plats för ett parti som Liberalerna. Kanske lyckas Sabuni så småningom bända upp de låsningar som den tidigare partiledningen skapat och som så många i Liberalerna vill hålla kvar vid. Hon behöver som ett minimum frigöra partiet från den socialdemokratiska famnen. Men det är en kamp mot tiden i ett läge där den svenska opinionen kan tänkas fara från henne. Vi ser orosmoln i form av ökad brottslighet och vidtagande lågkonjunktur skockas vid horisonten. Det är inget väder för socialliberalism.
