måndag 13 februari 2012
måndag 13 februari 2012
Ledare 2010-03-12 | Uppdaterad 2010-03-11
Kampen mot drogerna är långtifrån vunnen. En cannabisfabrik hittade polisens spanare inne i Stockholms city. Under ett 15-tal tält på olika adresser odlades drogen.
Tidigare har denna inhemska odling av narkotikan främst skett på landsbygden, långt från polisens kraftcentrum. I Agunnaryd trodde sig narkotikaproducenterna för några år sedan kunna dölja sin ljusskygga, men ljuskänsliga verksamhet. Men fakta talar för att fabrikerna blir fler och fler: Under de tio senaste åren har polisens beslag av svensk framställd narkotika ökat från 150 till 500.
Narkotikafrågan får mindre utrymme än tidigare. Inte för att den gamla visionen om ett narkotikafritt samhälle skulle ha uppnåtts. Folkhälsoinstitutets decembersiffror visar tvärtom på en ökning av cannabismissbruket i Sverige, även om droganvändningen är lägre i Sverige än i andra jämförbara länder. Till kategorin dystra nyheter på drogfronten hör också de bokstavskombinationer typ GHB av droger som säljs på nätet och som når unga människor. Polis och myndigheter tycks ständigt vara steget efter. När en bokstavskombination väl kriminaliseras skapas blixtsnabbt en annan. Om bokstavsdroger letat sig från krog- till medelklassmiljön finns i förorten ett parallellt växande missbruk som få velat tala om. Alldeles för lite uppmärksamhet har riktats mot det utbredda khatbruket inom den somaliska minoriteten i Sverige.
Narkotikafrågan har förts från debattens stora centrum till samtalets periferi. I grunden handlar det om att ämnet från att ha betraktas som en samhällsfråga i dag mer och mer ses som en individfråga. Än har inte detta ändrade förhållningssätt avspeglats i någon förändring av den relativt sett ändå framgångsrika svenska narkotikapolitiken. Även om det finns tendenser till uppluckring. Vänsterpartiets företrädare driver numera på för att avkriminalisera det egna bruket av narkotika. Drogliberaler känner å sin sida medvind från länder på kontinenten där individens frihet att använda narkotika poängteras. Argumenten och perspektiven är olika. Men slutsatserna är desamma.
Dagens diskussion formar morgondagens drogpolitik. Politiken brukar släpa efter debatten. Långsiktigt sett innebär det skilda synsättet att trycket på omfattande politiska åtgärder mot narkotikan minskar. Missbruk och lidande blir mindre viktigt i ett samhälle som inte ses som gemensamt. Missbruk blir för övrigt till sist inte ens en fråga för politiska åtgärder om narkotikan ses som en individ eller som för den somaliska minoriteten en grupprelaterad fråga. Att riva upp ett av fundamenten i narkotikapolitiken, som kriminaliseringen av det egna bruket, är att experimentera
Men somaliernas drogmissbruk bär samhällsproblematikens hela prägel. Det är inte bara brukaren som drabbas av drogens negativa effekter. Det är anhöriga som blir offer. Passiviteten hos männen stärker segregationen och utanförskapet. Att stoppa khatbruket är således också en åtgärd som stärker integration och arbetslinje. Det är att angripa ett samhällsproblem.
Det är bara en tidsfråga innan moderaternas alkoholtalesperson i riksdagen Anna Tenje (M) utsträcker sin kampanj för friare alkoholregler till att även omfatta legalisering av lättare narkotika. Så länge landets näst största politiska parti har drogliberalism som princip är det inte lätt att få bukt med de ökande drogproblemen som för så mycket ont med sig.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (51 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
