Du sköna nya AI

Ledare Artikeln publicerades

Utvecklingen av AI, artificiell intelligens, går framåt med stormsteg. Bara den här veckan har vi i Sverige kunnat läsa om sexrobotarnas frammarsch och om en dator som inte endast kan debattera, utan plöja igenom miljontals texter för att hitta de mest effektiva argumenten.

Foto: Francois Mori

Det har ofta konstaterats att AI-utvecklingen ligger längre fram än de flesta vet om eller anar. Av de två exempel som nämns ovan är det framför allt den debatterande datorn som är av intresse, eftersom den antyder en kommande superintelligens med genomgripande konsekvenser för samhället. Flera röster har varnat för en dystopisk framtid om en sådan skulle skapas.

Entreprenören Elon Musk har spekulerat om en totalitär och diktatorisk maskinintelligens, medan fysikern Stephen Hawking varnade för mänsklighetens upphörande den dag en fullständig AI kommer till stånd.

Den sortens alarmism går ytterst tillbaka på science fiction, på filmer som The Terminator och The Matrix liksom på texter som Harlan Ellisons novell Det tysta ropet, där en superdator utrotar större delen av mänskligheten och torterar de få överlevarna.

Andra kritiker räds en vidsträckt AI-baserad automatisering och därpå följande massiv arbetslöshet. Detta är förstås ett betydligt mer jordnära scenario. Å andra sidan har omfattande automatisering skett i det förflutna utan att permanent massarbetslöshet blivit följden. Den typen av farhågor bottnar i en statisk syn på ekonomin och i en oförmåga att förutse helt nya sektorer som kan uppstå i samband med ny teknologi.

Vare sig det handlar om sexrobotar eller automatisering framställs AI inte sällan som någonting skrämmande och hotfullt, och som något man gärna borde lagstifta emot. Men tänk om kritikerna är fel ute?

I fiktionen finns också exempel på positiva framtidsvisioner om AI. Den småländske författaren Peter Nilson beskriver i romanerna Rymdväktaren och Nyaga en värld med ”superkvantdatorer” som kan se genom tid och rum, till och med bortom vårt universum. Maskinintelligensen blir närmast en gudom som uppenbarar världsalltets hemligheter för människan.

Teknikfientlighet är en gammal slagdänga i den västerländska idéhistorien. Från de så kallade ludditer som slog sönder maskiner på artonhundratalet till vår tids ekologistiska reaktionärer sträcker sig ett osynligt band, som även fäster i kritiken av AI. Parallellt med denna tankeströmning löper den oreflekterade teknikoptimismen, enligt vilken allt blir till det bättre med teknologins hjälp.

Inget av dessa synsätt är särskilt aptitligt i sin renodlade form. Med det sagt är teknikoptimismen helt klart att föredra framför dess motpol, låt vara att det kan finnas faror med den teknologiska utvecklingen.

AI kan komma till stor nytta på många områden, inte minst inom medicinen och omsorgssektorn. Kanske kan den också rentav, likt Nilsons superkvantdatorer, i slutändan ge oss värdefulla insikter om vår egen plats i tillvaron.