Ekonomi med ångest

Ledare Artikeln publicerades

Svensk ekonomi går lika bra som en nyproducerad Tesla, sa finansminister Magdalena Andersson. Och fort har det onekligen gått - tillväxten under andra kvartalet i år låg högt över såväl det historiska genomsnittet som andra EU-länder.

Foto: Marc Femenia/TT

Men liksom elbilen ger den svenska ekonomin upphov till räckviddsångest. En orsak är att den höga tillväxttakten har hängt samman med det stora antalet asylsökande, som har drivit upp den offentliga konsumtionen.

Sätts den ekonomiska tillväxten i relation till befolkningstillväxten är den inte heller så imponerande längre.

Det stora orosmolnet, bortsett från risken för globalt handelskrig, är vad som händer med byggandet. Bygginvesteringarna har ökat snabbt under senare år och motsvarade förra året elva procent av bruttonationalprodukten, den högsta nivån sedan början av 1990-talet.

De senaste årens uppgång har byggt på två förutsättningar och en felaktig kalkyl.

Förutsättningarna har varit lätt tillgång till pengar och en rimlig förväntan om stigande priser; kalkylen har varit att befolkningstillväxten automatiskt kan översättas till ett behov av nya bostäder som marknaden ska tillgodose.

Nu har det visat sig att behovet inte är det samma som efterfrågan - de grupper som växer snabbast har varken råd att köpa eller att hyra nybyggda bostäder. Samtidigt har tillgången till pengar bromsats för att hejda hushållens skuldsättning, och den vikande efterfrågan får till följd att priserna sjunker. I Stor-Stockholm har priserna under det senaste året sjunkit med 5,8 procent.

Som Industrins ekonomiska råd visar i en ny rapport får detta konsekvenser för hela ekonomin. Affärsmodellerna som har styrt byggandet har grundats på att priserna stiger. När hushållen nu istället kan räkna med lägre priser längre fram finns ingen anledning att skynda sig att köpa. Industrins ekonomiska råd talar om en negativ efterfrågechock.

Det påverkar inte bara byggbranschen utan också tillverkningsindustrin, som levererar sådant som köksutrustning, hissar, byggmaskiner och fallskydd.

Sjunker bostadsbyggandet faller dessutom byggandet av lokaler och infrastruktur. Fallande bostadspriser och minskade bygginvesteringar leder till lägre tillväxt och högre arbetslöshet. Om det dessutom inträffar en internationell avmattning ”kan konsekvenserna bli allvarliga”.

Att denna tillväxt mattas av är inte enbart av ondo. Det har varit en ohållbar tillväxtmodell, byggd på att hushållen ständigt ska låna mer pengar. För att byggandet skulle nå de nivåer som Boverket har räknat ut behövs, skulle hushållens skuldkvot (skulder som andel av disponibel inkomst) behöva öka till närmare 200 procent.

Men allvarligt är att en hel högkonjunktur ser ut att passera utan att några reformer av bostads- eller arbetsmarknaden har genomförts. Reformbehovet kommer att bli än mer uppenbart framöver.

Är man optimistiskt lagd kan man som SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist säga att ekonomin behöver perioder av svagare tillväxt: ”Det är då som man blottar svagheter, obalanser och ineffektivitet. Det gör man inte när man kör i 120 kilometer i timmen.”

Men det kommer inte att bli roligt när dessa svagheter blottas, i synnerhet inte när man har blivit intalad att ekonomin var urstark.