Elbilen är en krutdurk

Ledare Artikeln publicerades

Man kan inte lita på att elbilar kommer att löna sig i framtiden.

Motortidningen Teknikens Värld har intervjuat en taxichaufför som kört sin elbil 48 000 mil. I en bilbransch som präglas av högt tempo och en motorjournalistik där konsumentupplysning inte längre är ledstjärna är reportaget en frisk fläkt. Det är också av intresse för mindre bilintresserade läsare.

Det ger handfasta exempel på varför och hur elbilarna kommer att vinna mark i människors vardag. Det finns mer än en fördom om hur taxichaufförer kör och bilar som klarar att närma sig femtiotusen mil är rimligen intressanta även för privatpersoner. Med bränslekostnad på upp till tre kronor per mil finns tillräckliga incitament för många att välja elbil framför andra alternativ.

Foto: Chuck Burton

Incitament har också kommit från politiskt håll. Den svenska regeringen har infört en rad subventioner för att gynna elbilsförsäljningen. Biltillverkaren Tesla, en pionjär på elbilsmarknaden, får årligen två miljarder dollar i statligt stöd och konsumentkostnaderna för deras bilar har i USA sedan företaget grundades reducerats av staten med en och en halv miljard dollar.

Den typen av incitamentsförstärkning är ett sätt för politiker att försäkra sig om att befolkningen gör önskade vägval. De har rimligen också inneburit att omställningen till icke-fossila bränslen skyndats på. I andra änden av incitamentsstrukturen finns de som fortfarande kör bensin- och dieselbilar.

Regeringen har sedan januariöverenskommelsen annonserat att man skall göra allvar av den gröna skatteväxling som presenterats tidigare. Det handlar om skatteintäkter på femton miljarder kronor per år som skall tas från klimatskadlig verksamhet istället för arbete och företagande.

Det blir en diger uppgift. Varje år får statskassan del av trettio miljarder kronor från skatter på drivmedel. Regeringen skulle i teorin kunna lägga på en tredjedel på bensinskatten och hoppas att det räcker för att täcka skattesänkningarna på andra områden. Problemet är dock subventionerna av elbilar. Ju fler som kör elbil desto svårare blir det för regeringen att få in skatten från bensin- och dieselbilar.

Klimatminister Isabella Lövin (MP) har redan flaggat för att elbilarna kommer att behöva beskattas i framtiden med hänvisning till finansminister Magdalena Andersson (S) och hennes uppgift att ta fram statsbudgeten.

Det ser ut som att elbilens omedelbara fördel i form av låga driftskostnader är i fara. Kanske kommer man att blicka tillbaka på dessa år som den tid i bilens historia som åtminstone en liten privilegierad elit hade möjlighet att köra mellan Oslo och Göteborg för en spottstyver.

De som vill förringa bilens betydelse i samhället talar om att det människor är ute efter är mobilitet. Denna rörelsefrihet kan åstadkommas på många olika sätt även utan privatägda bilar. Det stämmer, men bilen är också en privat sfär mitt i offentliga miljöer. I alla fall fram tills försäkringsbolag och biltillverkare kopplar greppet om den data bilarna genererar.

Den gröna skatteväxlingen kan bara genomföras en gång. Det är viktigt att vi får veta hur regeringen tänker lösa ett bortfall av skattemedel i mångmiljardklassen. Bilen kommer inte att försvinna men elbilens unika fördelar för vanliga människor kan definitivt göra det.