Elevens sorgliga lott

Ledare

Nu har skolkommissionen presenterat sitt slutbetänkande. Arbetet har pågått parallellt med Ilmar Reepalus välfärdsutredning. Det är viktigt att ha i åtanke för de båda utredningarna kan komma att prägla den svenska skolan för en lång tid framöver.

Artikeln publicerades 21 april 2017.

Skolkommissionens förslag beräknas kosta sex miljarder kronor. Man vill skapa en myndighet som kompetensutvecklar lärare och rektorer på regional nivå. Man vill också tydligare betona trygghet, studiero, respektfullt uppträdande och elevens ansvar för det egna skolarbetet. Det låter som att man vill avskaffa skolplikten, men det är förstås inte vad det handlar om. Man vill ha tydligare läroplaner.

Det verkligt intressanta i gruppens förslag är i stället satsningarna på likvärdighet. Skolan sägs ha blivit en segregerad plats där aktiva föräldrar blivit en alltför stor faktor. För att råda bot på detta vill man att staten skall delfinansiera skolorna och att pengarna skall fördelas "med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund".

Det är dock bara början. Skolsegregationen skall knäckas. För att lyckas med det vill man förändra det fria valet av för- och grundskola så att det blir ett fritt skollotteri i stället.

Alla föräldrar skall få "stöd inför valet genom saklig och rättvisande information". Om det efter detta visar sig finnas populära skolor skall platserna till dessa lottas ut bland de som sökt till dem. Man kommer inte få sätta sitt barn i kö så fort man fått barnets personnummer på bb. Föräldrarnas engagemang är en oönskad faktor i utbildningsmaskineriet.

Ytterligare en oönskad faktor är deras val av boendeort. Inom kommuner sker redan en omfördelning av resurser från välfungerande kommunala skolor till svaga skolor. Vad detta system faktiskt får för effekter är inte utrett men man vill ändå införa samma system fast mellan kommuner. Det skall inte gå att flytta till en välmående kommun för att barnen skall garanteras en resursintensiv skolgång.

Kommissionen vill också utreda om inte skolpengen kan användas för att kunna omfördela resurser från friskolor till kommunala skolor.

När jag ringer Lärarförbundets ordförande och ledamot av skolkommissionen Johanna Jaara Åstrand säger hon: ”Därför föreslår vi nu också i skolkommissionen att även utreda hur skolpengen kan utvecklas och hur omfördelningen mellan kommunala och fristående skolor mer kan matcha faktiska behov och faktiska kostnader och inte bara vara knuten till en enskild elev.”

Här finns kärnan i skolkommissionens förslag. Det är systemets behov och kostnader som skall värnas, inte elevens. Jakten på engagerade föräldrar är ytterligare ett exempel på detta. Segregation ser inte bra ut och är en perfekt väderkvarn för politiker att kämpa mot eftersom den alltid kommer att återuppstå. Just nu finns den i skolan eftersom bostadsmarknaden är såpass låst.

Skolkommissionens förslag är till för att bygga ett vackert system löser politikers men få andras problem. Att man kallar ett lotteri för ett ”val” eller att barn lär komma i kläm verkar ses som ett mindre problem.