tisdag 09 februari 2010
tisdag 09 februari 2010
Ledare 2009-06-16 | Uppdaterad 2009-06-15
För många har studenten inte varit slutpunkten för gymnasiestudierna, utan bara ett firande i största allmänhet. Vägen till högre studier har istället gått via Komvux, där man kunnat läsa upp betygen till de nivåer som krävs. En andra chans har det kallats. Som om de flesta inte varit medvetna om att man gott kan strunta i den första.
Så har begåvade men skoltrötta elever kommit att ta resurser i anspråk för dem som verkligen behöver ett extra stöd.
Nu förändras detta. Istället ska målen klaras i den ordinarie undervisningen. Bara om man saknar betyget godkänt ska man kunna läsa vidare i den kommunala vuxenskolan. Den andra chansen består alltså, för dem som verkligen behöver den.
Förslaget till ny skollag måste ses i sin helhet. Därför är också den inledande portalparagrafen viktig att lyfta fram om att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Ingen elev ska hållas tillbaka och ingen heller lämnas efter, är själva essensen.
Centralt är att särskilt stöd ska ges till de elever som behöver hjälp att nå målen. Från förskolan till gymnasiet är principerna desamma; att utreda, att dokumentera, att åtgärda samt utvärdera. Utgångspunkten är elevens behov. I lagens förarbeten talas om hinder och möjligheter i elevens omgivning, om att elevens och vårdnadshavarens syn på skolsituationen ska vägas in och fokus ska läggas på hela studiemiljön - inte bara elevens svårigheter. Det ställs krav på eleven, men också på skolan. Elevrättigheterna stärks också av möjligheten att överklaga beslut om åtgärdsprogram som erbjuds.
Skolan blir med den nya lagen mer enhetlig i den mångfald som uppstått i och med friskolorna. Som skolminister Jan Björklund (fp) påpekade under presentationen av lagförslaget så har friskolorna hittills setts som ett komplement till det offentliga skolväsendet, men i praktiken blivit en konkurrent. Därför är det välkommet att strama upp regelverket, så att kommunala och fristående skolor så långt som möjligt har samma reglering. Det innebär till exempel att friskolor ska ha tim- och kursplaner, och en garanterad undervisningstid för eleverna i respektive ämne. Tillgång till studie- och yrkesvägledning, skolbibliotek och elevhälsovård blir också ett generellt krav. En annan viktig förändring är att Skolinspektionen ska kunna vitesförelägga både kommunala och fristående skolor som inte följer lagar och regler.
Björklund har hållit en retoriskt hård linje gentemot friskolor, företrädesvis konfessionellt inriktade. Men den nya lagen slår egentligen bara fast de principer Skolinspektionen i dag tillämpar när de granskar konfessionella skolor, som i de allra flesta fall sköter sig bra.
Så typiskt er moderater att misstro de som har det svårt i skolan. Komvux är en viktig del i utvecklingen av vårt samhälle, men ni är rädda att "vanligt folk" blir utbildade.
Med G har du redan fått kunskaperna. Att läsa om samma ämne bidrar inte till ökad kunskap, bara slöseri med tid och pengar. Gamla Komvux bidrar bara till ökade intagningpoäng och utslagning av nya studenter. Elever med IG får fortfarande en andra chans. Vad vet vänster Matti om vanligt folk?
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (23 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
