En arbetslinje i bostadspolitiken

Ledare Artikeln publicerades

Gudrun Schyman riskerar att bli vräkt från sin hyresrätt i Gamla stan i Stockholm. Har hon gjort något olämpligt? Ja, enligt de märkliga reglerna i hyreslagen.

Schyman har nu överklagat beslutet från Allmännyttiga Stadsholmen till hyresnämnden. Utsikterna kunde ha varit bättre. För några år sedan var den välkände journalisten Siewert Öholm inblandad i ett liknande ärende. Skvallerpressen gav intryck av att det handlade om något moraliskt tvivelaktigt. Men det enda moraliskt tvivelaktiga var boplikten i lagen.

Öholm hade gjort sig skyldig till samma sak som Schyman nu anklagas för, det vill säga inte vara i behov av lägenheten då den inte använts tillräckligt.
Bor man inte halva veckan i sin lägenhet kan man tvingas flytta. Det ska finnas "ett behov". Ett behov som alltså staten ska ha rätt att definiera. Otidsenligt, då många människor i dag lever sina liv, och yrkesliv, på resande fot. Reglerna kan fylla en funktion när det gäller studentrum eller fastigheter aktuella för sociala åtgärder, men knappast normala hyresrätter.
Schyman anger att hon har hela Sverige som arbetsfält i sin roll som konsult. Lagen bör ses över. Besittningsrätten behöver stärkas och hyresrätten få sin egen arbetslinje.