torsdag 23 februari 2012
torsdag 23 februari 2012
Ledare 2008-12-18 | Uppdaterad 2008-12-17
Den kallades världens sämsta grundlag, den svenska 1970-tals konstitutionen som knappt inkluderade individuella rättigheter och där maktkoncentration och inte maktdelning satte sin prägel innehållet.
Nu skiljer sig visserligen dagens grundlag från 1970-talets. Förändringarna har varit ständiga och många - oftast till det bättre. Anpassningen till en europeisk rättskultur har stärkt grundlagen som dokument. Skyddet för äganderätten har stärkts. Genom inkorporerandet av den europakonventionen för mänskliga rättigheter blev Europadomstolen i Strasbourg en juridisk säkerhetsventill för svenskar.
Men förändringarna har skett efter lapptäckesprincipen, något helhetsgrepp har man inte vågat sig på, trots att exempelvis Demokratiutredningen i bred politisk enighet pekade på brister med domstolarnas relativt svaga ställning i landet.
Förrän nu. När grundlagsutredningen i går presenterades av landshövding Per Unckel är det värt att tala om ett paradigmskifte. Nu föreslås exempelvis inte skilda valdagar, varför den frågan ser ut att bli politiskt begravd för en lång tid framöver. Inte heller kunde utredningen enas om en starkare lagprövning genom en författningsdomstol. Uppenbarligen finns det inom socialdemokratin en föreställning om att författningsdomstolar på något sätt är synonymt med en försvagning av demokratin och synonymt med "högerpolitik". Säg det till socialdemokraterna i Tyskland som aldrig haft problem med den tyska författningsdomstolen! En tydligare lagprövning handlar egentligen inte om vänster eller höger, det är ett sätt att tydliggöra att politiska beslut inte får strida mot grundlagar, som också är politiska beslut.
På det stora hela taget är det dock relativt stora förändringar som också socialdemokratin efter hand accepterat, inte minst sedan miljöpartiet i utredningen i en rad frågor gjort upp med de borgerliga partierna. Domstolar får rätt att pröva lagar även om de inte "uppenbart" strider mot grundlagen. Lagrådet som är den instans som förhandsgranskar svenska lagar har då och då betraktats som en remissinstans som andra, som främst bör ha språkliga synpunkter på regeringens lagstiftningsarbetet. Nu får Lagrådet äntligen en tyngre roll. Utredningen föreslår också att regeringens utnämningsmakt över höga domare förändras. Därmed skulle den svenska traditionen kunna brytas där samma personer som en gång skrivit lagar i regeringskansliet sedan får uppdraget att tillämpa lagarna i Högsta Domstolen. Kanske har de även deltagit i prövningen av lagen i Lagrådet.
Får utredningen någon betydelse? Ja Ordförande Unckel har haft en fördel. Ledamöterna är alla namn med förankring i sina partier. Ingen ville ha en upprepning av ansvarskommitténs stora regionutredning där partierna omgående tog avstånd från vad deras representanter kommit överens om. Nu är partierna mer eller mindre bundna av flerpartiöverenskommelsen. Det betyder att förutsättningarna för att Sverige får grundlag med tydligare maktdelning och tydligare individuella rättigheter faktiskt ter sig ganska goda.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (46 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
