Ledare 2009-11-10 | Uppdaterad 2009-11-09
Någon konkurrens i posthanteringen har aldrig tagit fart. Men säkert minns någon vilket företag det kunde vara att hämta ut ett paket, med ringlande köer och snålt hållna öppettider. Avregleringen som inleddes i början av 1990-talet bidrog till ökat tillgänglighet och avtal med mackar och dagligvaruhandeln.
I dag kan man också köpa receptfria läkemedel på alltfler platser. En liten frihetsfråga, kan man tycka. Men en frihet som är påtaglig i vardagen. Mackarna stänger inte när folk går från jobbet, utan kan i vissa fall ha öppet dygnet runt. När man handlar mat kan man numera också fylla på förrådet av huvudvärkstabletter utan att stressa vidare till ett annat ställe.
Även om oppositionen inte lovat en fullskalig återställning så har kritiken mot avregleringen varit hård. Löften om förändrade villkor, i meningen försämrade villkor, för de bolag som nu väljer att satsa inom apoteksbranschen har utfästs. Förkärleken till monopol är svår att förstå, och kan bara försvaras av ideologiska skäl. I den ekonomiska forskningen är det vedertaget att monopol hämmar utveckling och enbart har en funktion att fylla där marknader inte fungerar.
Det är i dag svårt att föreställa sig hur telemarknaden sett ut om den inte avreglerats. I dag finns hundratals operatörer som kämpar på en marknad med allt fler kundanpassade lösningar. Aktörerna möter inte bara efterfrågan, utan skapar den med nya innovativa lösningar.
Den mångfald som redan initialt skapas på den svenska apoteksmarknaden gör att förutsättningarna också är de rätta ur ett kundperspektiv. Inte ens satsningen på smink och sexleksaker lyckades uppväga känslan av sjukhusfilial på dagens apotek. Tveksam var också satsningen på Apoteket shop, där monopolställningen utnyttjades för att ta marknadsandelar inom området hudvårdsprodukter.
Det blir nu fyra aktörer som tar över de 465 apotek som säljs av staten. Nämnas kan Apotek Hjärtat, ägt av Altor, som blir störst med 208 apotek. En farhåga som uttrycks var att privata företag inte skulle vara intresserade av mindre orter. Men Apoteket Hjärta satsar inte bara i Växjö och Älmhult utan också i orter som Ryd, Rottne och Lammhult. Samma sak med Kronans droghandel som tar över i Vislanda, i Moheda och i Ingelstad vid sidan av Apoteket Lejonet i Växjö. I Växjöstadsdelen Telborg, Ripan i Åseda och Älgen i Lenhovda blir det småföretagare som tar över verksamheten.
Men det stannar inte vid nya huvudmän för gamla rörelser. I Norge avreglerades apoteksmarknaden i början av 2000-talet. Tillgängligheten ökade inte enbart i form av mer generösa öppettider utan också i form av fler butiker. Mycket talar för en motsvarande utveckling i Sverige. Vem kan vara emot att det skapas fler och mer kundtillvända apotek?
Liksom när det gäller privatiseringen av skolor, sjukvård och äldreomsorg är det riskkapitalbolgen som blir de nya storägarna av apotek. Bolag som ofta har invecklade ägarkonstuktioner som slutar i fonder i skatteparadis.
Apoteksbolaget har har ett ansvar att upprätthålla service även på mindre orter där det av tradition funnits apotek. Mindre lönsamma enheter har balanserats mot mera lönsamma. Nu är enligt uppgift de nya ägarna skyldiga att driva alla inköpta enheter i tre år. Alltså finns det risker för att apotek på mindre orter kommer att läggas ner därefter.
Kanske var det så att Hjärtat/Altor för att få köpa i Växjö och Älmhult också måste köpa i Rottne, Lamhult och Ryd. Återstår att se hur det blir om några år, risken finns att mindre enheter läggs ner när staten frånsagt sig ansvaret efter tre år.
Håller verkligen med!
Och jag syftar på artikeln, inte Arne R's negativa inlägg ;)
Det är klart att den risken finns Arne men det handlar ju också om att bygga varumärke och då kanske det är helt rätt att ha ett apotek som inte gör någon storvinst på en mindre ort.
Du kanske borde läsa på hur försäljningen och klustertilldelningen gått till innan du skriver.



LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (28 ST.)
ANNONSERA