En politisk urspårning

Ledare

Ska hela landet leva och företag ha en chans att utvecklas är satsningar på asfalt långt viktigare än prestigesatsningar på höghastighetståg. Nio av tio resor i Sverige sker på väg och 80 procent av allt gods transporteras på lastbil.

Artikeln publicerades 10 januari 2014.

Men att tala om betydelsen av vägar är politiskt riskabelt, trots att moderna lastbilar i princip saknar partikelutsläpp och drar allt mindre bränsle. Som Statens väg- och transportforskningsinstitut visat ligger lönsamheten för väginvesteringar klart över motsvarande lönsamhet för en järnvägsinvestering.

Nu ska inte trafikslagen ställas mot varandra. Rälsen är betydelsefull, även om den aldrig kommer att kunna ersätta de kommersiella fordonens betydelse för svensk ekonomi. Samhällsekonomiskt är det också svårt att bedöma investeringarnas betydelse. Det var järnvägen som banade väg till malmen, en av våra främsta inkomstkällor, i slutet av 1800-talet. I dag har vi en situation där godstrafiken hålls tillbaka av persontrafiken och en överbelastning på Södra stambanan som skapar trängsel och förseningar. Till det kan läggas stora brister i underhåll och kontroll.

Det enkla svaret på de många problem svensk järnväg dras med är att satsa på något nytt. De rödgröna har länge talat om höghastighetståg. Historiskt har järnvägen symboliserat modernitet och framgång. Det är tekniska framsteg vi förknippat snabbtågen i länder som Frankrike och Japan med. Den som är för höghastighetståg framstår som progressiv. Det är nu också något regeringen vill framstå som genom en snabbutredning av ett höghastighetsnät mellan Stockholm - Göteborg och Malmö. Det ska i första hand ses som ett maktpolitiskt trick. Man övertar helt enkelt motståndarnas argument. På så sätt hoppas man också minska missnöjet med dagens situation.

Den nu nedlagda Expertgruppen för miljöstudier inom finansdepartementet var dock starkt kritiska till satsningar på höghastighetståg och kallade det ett klimatpolitiskt stickspår. Järnväg, menade man, är ett exceptionellt dyrt sätt att minska utsläppen. Miljö- och energiexperten Per Kågeson har i sin tur påpekat att det kan ta 50 år eller mer innan trafikens positiva inverkan på emissionerna uppväger de utsläpp som byggandet av banan medför. Till det ska läggas att Sverige har ett alltför litet befolkningsunderlag för att satsningarna ska vara motiverade. Inte ens Spanien klarar att få ekonomi i trafiken mellan Madrid och Barcelona. Att uppgradera de befintliga sträckorna ter sig som det mest kloka alternativet ur ett både samhällsekonomiskt och miljömässigt perspektiv.