Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 23 maj 2013
Kontakt: 0470-77 05 00 kundcenter@smp.se
Nyhetstips: 0470-77 06 07 nyheter@smp.se
torsdag 23 maj 2013
Ledare 2009-04-20
Vad ska bort? Nästa år väntar stora nedskärningar av det svenska biståndet. 4,5 miljarder kronor ska bort från utgiftsområdet. Inte för att några neddragningar är beslutade, utan för att biståndet är ungefär en procent av bruttonational inkomsten BNI. Och när ekonomin krymper följer biståndsområdet med.
Skeendet visar i vart fall att ekonomisk tillväxt i ett land som Sverige också gynnar de fattiga i Afrika eller Asien. Ju mer den svenska ekonomin växer, desto större blir biståndet. Det är något att påtala för dem som påstår att ekonomisk tillväxt i den industrialiserade världen sker på den tredje världens bekostnad. I själva verket är det tvärtom. Ju rikare vi blir, desto mer ger staten i bistånd. Och förmodligen skänker vi friviligt också mer till ideella organisationer, även om de största privata givarna inte är höginkomsttagare i storstäderna.
Men de stora besparingarna som väntar illustrerar också problematiken med enprocentsmålet som Sverige uppnår med råge, som ett av få länder i världen. Nu ska projekt dras ned. Kanske kommer besparingarna att läggas på det bistånd som hanteras av multilaterala internationella organisationer såsom FN:s organ eller Världsbanken. Men också Sida och olika ideella organisationer lär få kännas vid att anslagen skärs ned. Även om de senaste årens kraftiga ökade anslag för bistånd kan ses om en bonus kommer nu långsiktiga verksamheter att påverkas. Biståndet blir ryckigt när summorna varierar kraftigt mellan år. Planeringsmöjligheten blir minimal när konjunkturtoppar eller svackor avgör utbetalningarnas storlek.
Det är möjligt att biståndsmålet kan ses som en moralisk motsvarighet till det gammeltestamentliga tiondet. En fast bestämd summa som regelbundet skänks till behövande. Eftersom behovet är oändligt är det omöjligt att sätta ramar som på andra utgiftsområden, kan det argumenteras.
Men i kristider kan förmodligen målet leda till ett totalt sett lägre bistånd, medan en snabb konjunkturvändning leder till att myndigheterna plötsligt ska förbruka fyra till fem miljarder kronor extra.
Till detta kommer en mer principiell kritik mot målet: För svenskt vidkommande har det satt alldeles för stort fokus på biståndsmiljarderna antal och inte vad de används till. När biståndsvolymen nu minskar lär dock Sida, de multilaterala organisationerna och de frivilliga aktörerna som också förebådade biståndet behöva överväga användningen av varje krona.
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
