torsdag 18 mars 2010
torsdag 18 mars 2010
Ledare 2010-02-08 | Uppdaterad 2010-02-05
Sedan början av 1990-talet har antalet medlemmar i de politiska partierna närmast halverats. Tidningen Dagens Samhälles sammanställning visar dock att socialdemokraterna, moderaterna och miljöpartiet noterade en mindre ökning av antalet medlemmar under förra året.
Parallellt med att medlemmarna blivit färre har rekryteringen av tjänstemän ökat. Under de senaste tio åren har antalet anställda blivit dubbelt så många och antalet pressekreterare trefaldigats, visar en sammanställning gjord av Göteborgs-Posten som också lät statsvetarprofessorn Marie Demker kommentera uppgifterna. Hon konstaterar att partierna nästan enbart är verksamma inom ramen för de politiska institutionerna, och att det är en logisk utveckling att partierna anställer fler när medlemsbasen eroderar, för att på så sätt upprätthålla länken till sympatisörerna.
Krisen för folkrörelserna, och då också partierna, beskrivs ofta i termer av en ökad grad av individualisering i samhället. Med det följer misstro gentemot auktoriteter och kollektiva sammanslutningar. Men diskussionen om en samhällsgemenskap på väg att luckras upp är inte ny. En kritik som uppstod i framväxten av den offentliga välfärden utgick från att människor skulle passiviseras, i takt med att staten avlövade civilsamhället på uppgifter. Ändå görs sig idealiteten påmind i den sociala sektorn, med framväxten av patient- och anhörigföreningar, kvinnojourer och projektinriktade föreningar.
Den sociala interaktionen på nätet, nätverk och aktions, protest- och stödgrupper visar om något att människor söker sig till varandra. Engagemanget uppstår i andra strukturer än de som formades under folkrörelsernas sekel - 1900-talet. När det politiska intresset mäts noteras inga större förändringar. Valdeltagandet och också mycket högt i Sverige och låg i valet 2006 på 82 procent. Bland förstagångsväljarna röstade 76 procent. Att partierna förlorar medlemmar får förstås konsekvenser, inte minst i mindre kommuner som ser sig tvingade att förändra sin organisation med ökad maktkoncentration som följd. Exempel finns också där partier annonserat efter kandidater till sina listor. I övrigt är det svårt att identifiera den kris i demokratin som knyts till folkrörelsernas tillbakagång.
Det som sker i politiken får nog klassas som en del i en större samhällsförändring, där specialisering och professionalisering är nyckelbegrepp. Man kan påminna om den tidigare statsministern Ingvar Carlsson (s) som konstaterade att gårdagens politiker hade en ATP-fråga att hantera per decennium, medan hans egen hade motsvarande tio lika tunga frågor varje år. Och då är det ändå inget jämfört med den reformtakt dagens regering håller.
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (27 ST.)
ANNONSERA
© SMÅLANDSPOSTEN. Allt material på smp.se är skyddat enligt upphovsrättslagen.
