Annons

Ensam men svag

Tillståndet i det svenska försvaret fortsätter att förvåna. Vi har redan vant oss vid tanken på att Försvarets nya organisation IO 14 endast kommer att kunna hålla ut en vecka. Vi har också fått veta att den sannolikt är för svag ens för att kunna släppa in hjälp i landet. Nu kommer nästa oroande nyhet. Även detta försvarsalternativ är underfinansierat.
Ledare • Publicerad 26 februari 2013

Det är Svenska Dagbladet som har fått tillgång till resultat från ett underlag som ska lämnas från Försvarsmakten till regeringen senare i veckan. I korthet säger det att om den nya försvarsorganisationen IO 14 ska kunna lösa tilldelade uppgifter behövs det ett tillskott på runt 40 miljarder under en tioårsperiod.

ÖB flaggade redan innan han blev sjukskriven för att Försvaret skulle komma att behöva 2 miljarder extra om året. Men siffran tycks alltså ha blivit det dubbla.

Annons

Att pengabristen uppstår är inte särskilt svårt att förstå. Försvarsbudgeten har legat i det närmaste still under många år. Samtidigt har den tekniska utvecklingen, och upprustningen i Ryssland, skapat krav på nya dyr materiell. Dessutom har Försvarsmakten under perioden gått från värnpliktssystem till yrkesförsvar. Det är inte förvånande att personalomkostnaderna utgör 12 miljarder av felräkningen.

Försvarsmakten hade en ganska naiv syn på vad det skulle kosta att hålla kvar skickligt folk under fanorna. I de första lönetariffer man presenterade skulle soldater och underbefäl efter flera års tjänstgöring fortfarande bara tjäna drygt 22 000 kronor i månaden. ?

Erfarenheten från andra länder som gått över till yrkesförsvar är att lönekostnaderna skenar i väg. Inte minst i en tid när soldatyrket ofta bygger på tekniskt kunnande som är attraktivt för många arbetsgivare. Man kan förstå att det är svårt att beräkna kostanden för till exempel långsiktig materiellförsörjning. Men de extra 1,2 miljarderna om året som yrkesknektarna kommer att kosta borde inte ha förvånat något.

Hur mycket pengar är det förresten rimligt att lägga på den försäkring som det militära försvaret är? Sveriges försvarsbudget ligger idag runt 1,2 procent av BNP. Det är ungefär en halvering gentemot vad den låg på vid Kalla krigets slut. Sverige har rustat ned snabbare än våra nordiska grannländer. Norge lägger 1,36 procent av BNP. Finland och Danmark lägger 1,4 procent. NATO:s riktlinje lär vara att deras medlemsländer bör lägga 2 procent. Sedan kalla krigets slut nås dock målet sällan, särskilt inte i tider av ekonomiska nedskärningar.

I och med att Sverige fortfarande står utan garantier från våra grannländer borde vårt försvar antagligen bygga på en högre andel av BNP än vad NATO-ländernas behöver göra. Men i dagsläget är det tvärt om. Vi som riskerar att står ensamma lägger minst pengar.

Mathias Bred

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons