Ett stilla boktips

Ledare Artikeln publicerades

 

Det är inte svårt att hålla med Christer Petersson, ordförande i Bibliotekets Vänner Växjö, när han på Smålandspostens debattsida 18/9 beskriver känslan när man stiger in på Växjö stadsbibliotek. Eller snarare icke-känslan. ”Kulturen borde få vara ett alternativ till de ständiga kraven om att prestera, att spara tid, använda tiden eller rentav bromsa tiden. Den som träder in över golven i det nyrenoverade stadsbiblioteket i Växjö fylls inte självklart av den känslan”.

Nej, känslan ligger närmare den av att befinna sig i ett informations- och upplevelsecenter. Det verkar vara tänkt att det skall ”hända” saker. Att det skall vara spännande, kreativt, utåtriktat. Det är tidskrifter, Café, utställning. Kurser, föredrag, träffar. Överskridande, demokratiskt, ekologiskt.

En plats för ”möten”, som det heter i de kommunala pm:en.

Sådana där platser som skall skapas så fort en kommun bygger om någonstans. Men som tänks ha ett epicentrum just i stadsbiblioteken. De flesta är ju ungefär som i Växjö.

Tilltaget att göra sig av med böcker är också en nationell trend. Precis som Petersson skriver pågår sedan länge en utgallring – eller rättare sagt utfasning – av icke-populära böcker på biblioteken runt om i Sverige. De böcker som inte lånas ut ofta får inte längre vara kvar. Principen är tillgång och efterfrågan. I förlängningen är resultatet att de aparta, specialiserade och kanske krävande men potentiellt intressanta böckerna saluförs eller körs till tippen medan de som ändå kan köpas i bokhandeln och på nätet får vara kvar.

Det där med bildning och koncentration har inte länge med huvudverksamheten att göra. Många bibliotek framstår som paraplyorganisationer för all möjlig informations- och fritidsverksamhet. Och de ansvariga verkar helt tillfreds med denna tingens ordning.

Ett medborgarförslag: Om det nu ändå skall vara sådär allround och pluralistiskt, kan man inte tänka sig att en del av utrymmet i Växjö stadsbibliotek görs i ett slags retrostil? Man skulle kunna sätta upp trähyllor från golv till tak så att man täckte för det där eviga vita. Och så skulle man kunna ställa upp böcker på hyllorna. Sådana som man inte är säker på att alla vill läsa men som kan bli roliga överraskningar för de som är nyfikna. De där böckerna som Christer Petersson hittar på ”sällanköpsavdelningarna” skulle till exempel kunna stoppas in där eftersom cheferna ändå skäms för dem.

Någon vänlig och överlärd person som inte gått på kurs skall finnas på plats för att hjälpa folk att hitta (man skall slippa stå framför en skärm och leta i databaser). Och så bord i raka rader med trevliga gröna bankirlampor på där folk kan sätta sig och läsa. I lugn och ro, skall tilläggas. Man skulle bannlysa datorer, mobiler, öronsnäckor och tjatter. Diskreta viskningar får gå an. Och kapprum utanför.

Man skulle kunna kalla det där utrymmet för bibliotek. Det skulle kunna slå.