EU-mittens kräftgång
Alla tre partierna ligger i dagsläget under spärren, vilket inte kommer som någon överraskning mot bakgrund av förra höstens svenska val, där (FI) imploderade och både (L) och (MP) kom farligt nära att åka ur riksdagen. Inget av de båda senare partierna har gjort något för att förbättra sitt opinionsläge inför EU-valet – snarare tvärtom.
Liberalernas januariöverenskommelse med Stefan Löfven har straffat sig i inrikespolitiska opinionsmätningar och torde spöka rejält även i Europaparlamentets mätning. Miljöpartiet har med vett och vilje satt sig i ytterligare en socialdemokratiskt ledd regering, vilket inte direkt ledde till någon succé förra gången det begav sig och knappast lär göra det nu heller, särskilt inte med tanke på utbrytarpartiet Vändpunkt.
EU-mätningens siffror kan sägas visa på ett fullföljande av trender som manifesterade sig i riksdagsvalet och som förstärkts under den nya mandatperioden. Om siffrorna står sig betyder det att de sex svenska partier som blir kvar i EU-parlamentet får fler representanter: Sverigedemokraterna ökar med två ledamöter, de övriga med en ledamot vardera.
På europeisk nivå förväntas de högerpopulistiska krafterna flytta fram sina positioner. Enligt Europaparlamentets prognos kan det italienska Lega Nord bli nästa största parti och bara snäppet mindre än de tyska kristdemokraterna.
Både den socialdemokratiska gruppen och den liberalkonservativa gruppen verkar komma att gå kräftgång och minska med sex procent respektive tre procent. Av grupperna i mitten är det endast – ironiskt nog för de svenska Liberalerna – den liberala som beräknas öka, om än måttligt.
Om Europaparlamentets opinionsmätning besannas, kommer de EU-fientliga grupperna att utgöra drygt fjorton procent av parlamentet. Därmed kan de få möjlighet att kasta grus i delar av det lagstiftande maskineriet.
Det är uppenbart att den överstatliga tendens som allt mer gör sig gällande inom den europeiska unionen inte går hem ute i de europeiska stugorna. Det ter sig symptomatiskt att Liberalerna, ett utpräglat EU-federalistiskt parti, balanserar på spärren, låt vara att det mest är inrikespolitiken som ställer till det för dem.
Europaparlamentets opinionsmätning signalerar klart och tydligt att EU:s ledning behöver ta ett steg tillbaka och allvarligt utvärdera sin egen agenda. Inte minst det impopulära copyrightdirektiv som med all säkerhet kommer att underblåsa den eurofientliga väljartrenden genom att påtagligt kringskära Internet.
Federalism är ingen framkomlig väg. EU-mittens vägran att inse detta är inget framgångsrecept för valet i maj, för att inte tala om de val som kommer att följa i framtiden.
