Experternas val

Ledare Artikeln publicerades

Att experterna har fått ett allt större inflytande i samhällsdebatten är en vedertagen uppfattning. Om vi frågar oss hur ekonomin ska organiserar vänder vi oss till ekonomerna på universiteten.

Om vi frågar oss hur integrationen ska bli bättre frågar vi ekonomernas kolleger på universitetens sociologiska institutioner. Men hur säkra kan vi vara på att de svar vi får på våra frågor inte är politiskt färgade?
Nationalekonomerna Niclas Berggren och Henrik Jordahl samt sociologen Charlotta Stern har i senaste numret av tidskriften Ekonomisk Debatt publicerat en studie över var de svenska samhällsvetarna står politiskt. Resultatet stämmer till eftertanke.
Mest uppseendeväckande är Folkpartiets position. Skulle exempelvis företagsekonomerna vara de enda som tilläts rösta i riksdagsvalet skulle Folkpartiet få över 30 procent av rösterna. Samma fördel för liberalerna bland allianspartierna återfinns i varierande utsträckning dessutom inom samtliga studerade samhällsvetenskapliga discipliner. En anmärkningsvärd diskrepans i jämförelse med valmanskårens partisympatier det vill säga.
Men även för de övriga partierna finns det några beaktansvärda upptäckter att finna i studien. Skulle exempelvis genusvetarna bestämma skulle Feministisk initiativ inte bara komma in i riksdagen, det skulle bli dess överlägset största parti! Och bland sociologer dominerar Vänsterpartiet med vilket knappt en fjärdedel sympatiserar.
Frågan är bara vilken inverkan denna skeva representation bland samhällsvetare har på samhällsdebatten. För det första kan man konstatera att det uppenbarligen inte har någon överväldigande påverkan överhuvud. Enklast framkommer detta genom att slänga ett öga på senaste valresultat där varken Folkpartiet eller Feministiskt initiativ samlade några större röstskaror.
För det andra - i sammanhanget en mycket mer komplex fråga - tangerar i vilken utsträckning man kan anta att vissa frågeställningar i det offentliga samtalet får en större betydelse än de annars, allt annat lika, skulle ha haft. Feminismen exempelvis skulle möjligtvis inte ha fått sådant utrymme i debatten om exempelvis Kristdemokraterna dominerat de genusvetenskapliga institutionerna. Med akademisk makt kommer makten att bestämma över vilka frågor som är intressanta att ställa och därmed även i viss utsträckning vilka svar som är möjliga att få.
Men viktigast är trots allt att påminna sig om att det inom de allra flesta yrkeskårer finns en professionell kodex som pockar på opartiskhet och objektivitet: Att det går en viktig gränslinje mellan vad som är privat och vad som är offentligt. Och på samma sätt som denna gäller inom alla övriga samhällssektorer så gäller den även professorer och lektorer på universiteten.